Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

”Extremistiska islamismen en ny företeelse”

EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson är djupt involverad i kampen mot extremismen. Nu hoppas hon att kollegerna i riksdagen ska visa mod – och våga tala klarspråk om rådande problem.

Birgitta Ohlssons (FP) har, i egenskap av demokratiminister, ansvar för de frågor som rör hot mot demokratin. Hon kommer själv inte att delta i onsdagens riksdagsdebatt om våldsbejakande extremism, men är djupt involverad i kampen mot såväl den politiska som religiösa terrorismen.

Hon arbetar nu hårt för att Sverige så snart som möjligt ska ta fram en nationell handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Under de senaste månaderna har hon rest runt i Europa för att låta sig inspireras samt inhämta kunskap från de länder vars plan ligger klar.  

Onsdagens debatt om våldsbejakande extremism hoppas hon ska leda till en bredare diskussion om hur vi fördjupar och försvarar vår demokrati.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att man kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste kunna skilja mellan islam som religion och muslimer i allmänhet och å andra sidan våldsbejakande islamism som är både extremistisk och militant.

– Tyvärr har många i den svenska debatten svårt att göra den distinktionen.

Vad beror det på?

– Dels har det att göra med att vi ser en växande islamofobi i många länder i dag. Där har vi politiska partier, däribland Sverigedemokraterna, som ofta hetsar på och generaliserar. För mig är det glasklart att man ska fördöma de människor som har extrema politiska åsikter och vill förändra det demokratiska samhället med våld. Samtidigt måste man också vara noga med att vara tydlig mot all form av diskriminering och stigmatisering.

Hur skulle du beskriva terrorismen i Europa? Vilka tendenser ser du?

– Terrorismen i dag är ett globaliserat fenomen. Det som sker någonstans hundratals mil bort påverkar vad som sker i Sverige. Det är otroligt viktigt att se det. Samtidigt ser vi att det är nationalistisk terrorism som är dominerande i Europa, vi har ETA och IRA.

– Vi har också en islamistisk terrorism. Den ska man inte överdriva men inte heller underskatta.

Vilket slags terrorism anser du är det största hotet mot Sveriges befolkning i dag?

– Jag tycker varken att man ska överdriva eller underskatta någon form av aktivitet.

– Det räcker med att gå tio år tillbaka och titta på vad som har hänt i Sverige. Jag var själv i Göteborg under kravallerna 2001 när vänsterautonoma grupper fullständigt slog Göteborg stad sönder och samman. Vi vet att vi har haft problem med högerextremism på många håll, fackföreningsledaren Björn Söderberg mördades av nazister i detta land hösten 1999. Och nu senast hade vi ett terroristdåd den 11 december som var kopplat till islamistisk extremism.

– Alla former av våldsbejakande extremism har samma utgångspunkt. Mekanismerna till varför människor hamnar i de här grupperna har många likheter.

Därför, menar Birgitta Ohlsson, kan problemen i vissa fall också hanteras på liknande sätt. Som ett exempel nämner hon organisationen Exit, vilken hjälper nynazister att lämna den miljö de befinner sig i, som en bra förebild i kampen mot extremism inom extremhögern.

Liknande verksamheter skulle kunna startas inom fler områden, framhåller hon.

– Min ambition är att vi ska skapa en avhopparverksamhet även för våldsbejakande islamister och människor i vänsterautonoma grupper.

Varför är det nu så mycket fokus på just våldsbejakande islamistisk extremism?

– Hotet mot danska Jyllandsposten, där svenskar greps misstänkta för delaktighet, är en aktuell händelse som väcker frågan. Om det hade varit nynazister som skulle göra samma sak mot Dagens Nyheter så tror jag att vi hade haft minst lika stort fokus på det.

– Sen får vi tänka på att den extremistiska islamismen är en ny företeelse i svensk kontext. Det är ett nyare fenomen – nu behöver vi mer kunskap om det. Vi behöver också satsa mer på det förebyggande arbetet som i dag inte är koordinerat i Sverige.

Birgitta Ohlsson återkommer till arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan mot våldsbejakande extremism.

Många länder i Europa har redan en sådan plan. Varför har det tagit så lång tid för Sverige att sparka igång arbetet?

– Flera av handlingsplanerna är ganska nya. Det har hänt saker i andra länder som gjort att frågan har aktualiserats på ett annat sätt än i Sverige. Danmark hade Muhammedteckningarna och London bomberna i tunnelbanan.

– För oss är det viktigt att se vad vi kan inspireras av.

När kommer den svenska handlingsplanen att vara klar?

– Det är ingen man gör över en kafferast. Men jag gör allt jag kan för att skynda på. Jag hoppas absolut att vi kan ta fram något inom det närmaste året.

Du har sagt att du anser att Sverige måste bli bättre på att samordna sina insatser lokalt för att motverka den våldsbejakande extremismen. Du ser Nederländerna som en förebild. Varför?

– I Nederländerna tittar man på en trestegsmodell där den lokala nivån är extremt viktig. Det handlar mycket om att gräva där man står. Jag tror att det är av stor betydelse att kommunerna inser att de har en nyckelroll.

– I Danmark och Malmö har man arbetat mycket efter modellen SSP – skola, socialtjänst och polis. Det handlar om att bygga ett tydligt förtroende mellan medborgare, civilsamhället och lokala auktoriteter. 

Du säger att det är viktigt att vi håller två tankar i huvudet samtidigt; att vi gör skillnad mellan islam och våldsbejakande islamism. Vad kan du göra för att vi ska nå dit?

– Det är viktigt att vi politiker är ansvarsfulla i diskussionen och att vi visar att vi tar problemet på allvar. Att visa mod och ha tydliga principer.

Hur visar man mod?

– Att våga tala om att extremism, oavsett om den är politisk eller religiös, är viktigt. Samtidigt måste vi tala oss varma för det öppna samhället. Samma ideal som vi predikar utåt i världen, genom vår utrikespolitik, måste vi också predika inåt.

Kommer vi att få höra det här modet under onsdagens debatt?

– Ja, det hoppas jag verkligen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.