WINNENDEN.
Tyskland har varit med om det förr. Efter massakern i Erfurt för sju år sedan fördes en omfattande debatt om nya lagar på olika områden. Efter Winnenden är det få som tror på enkla lösningar.
Massakern i Erfurt våren 2002 blev en chock. En relegerad elev återvände till sin skola, 16 personer dödades, den 19-årige gärningsmannen begick självmord på platsen.
En kommission tillsattes sedan massakern aktualiserat en rad frågor _ vapenlagstiftningen, datorspelen, polisens strategi, skolornas skydd.
Den 19-årige gärningsmannen hade varit medlem i en sportskytteförening och hade därmed tillgång till vapen, han hade ägnat mycket tid åt våldsspel och våldsfilmer på sin dator, polisens insats hade varit långsam och 19-åringen hade utan problem kunnat ta sig in i sin skola.
Vapenlagstiftningen har sedan dess skärpts två gånger om. Åldersgränsen för innehav av grovkalibriga vapen har höjts från 18 till 21 år, för de som är under 25 år krävs ett särskilt intyg från en psykolog, vapen och ammunition måste förvaras i låsta utrymmen och åtskilda från varandra.
Åldersgränsen för köp av våldsamma datorspel höjdes och polisens strategi förändrades. I Baden-Württemberg, den delstat som Winnenden ligger i, ska varje polis ha fått en 20-timmars utbildning i hur man ska ingripa mot skolskjutare.
Det gjorde att en första insatsstyrka snabbt kunde vara på plats i Albertville-Realschule i onsdags morse, vilket i sin tur gjorde att gärningsmannen flydde och antalet offer i skolan begränsades till nio elever och tre lärare.
Massakern i Winnenden har många parallella drag med Erfurt. Gärningsmannen Tim Kretschmer återvände till sin gamla skola, han var så kallad gästskytt i skytteföreningen där hans far var medlem och han ägnade också många timmar åt att spela våldsspel på datorn.
Men efter den omfattande Erfurt-debatten är det som om de flesta politikerna insett att det inte finns några patentlösningar.
Enstaka röster har hörts om att förbjuda våldsspelen, skärpa vapenlagstiftningen ytterligare, införa metalldetektorer eller åtminstone passerkort vid skolorna, fler skolpsykologer, men inget av dessa krav dominerar debatten eller ser ut att vinna något omfattande gehör.
Den kristdemokratiske inrikesministern Wolfgang Schäuble, normalt sett en vän av drastiska åtgärder, ligger lågt. Han vill inte skärpa vapenlagstiftningen, han var i själv verket på väg att mildra den, och vill inte göra skolorna till fästningar.
– I stället för ständiga krav på skärpt lagstiftning vore det bättre att föra en debatt om vi verkligen vill ha så mycket våld i medierna. Till det kommer våldsspelen. Vad drar vi för slutsatser av att unga människor är så våldsbenägna, frågar sig Schäuble i en intervju med Reuters.