Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Fånge hos talibanerna – nu hotar straff i USA

Den amerikanske soldaten Bowe Bergdahl, som satt fången hos talibanerna i fem år, riskerar livstids fängelse när han nu ställs inför en hårdare militärdomstol än man tidigare rekommenderat.

Det ovanliga fallet har blivit politiskt infekterat.

När general Robert Abrams beslöt att Bowe Bergdahl bör ställas inför den hårdaste av USA:s militärdomstolar gjordes det utan närmare motivering. Beslutet är en avsevärd skärpning av tidigare rekommendationer.

Nu riskerar Bergdahl livstids fängelse för att ha ”uppträtt otillbörligt inför fienden”. Han ska också ställas till svars för att ha deserterat, ett brott som dock har en lägre straffskala.

Efter att soldaten förhördes så sent som i september gjordes bedömningen att fängelse över huvud taget inte borde komma i fråga. Den högt uppsatte officer som höll i förhören förordade i stället en prövning i en lägre form av militärdomstol.

Men turerna kring Bowe Bergdahl har tagit en ny vändning, i ett fall som har blivit mycket politiserat.

Den 29-årige Bergdahl lämnade sin post på en amerikansk militärbas i Afghanistan 2009, enligt egen utsago i syfte att söka upp en annan enhet för att slå larm om vad han uppfattade som uselt ledarskap. Han tillfångatogs nästan omedelbart av talibaner. Under fem år hölls han fången och torterades svårt. Han återvände till USA i maj 2014, efter en fångutväxling där fem talibaner fick lämna fånglägret i Guantánamo.

Redan då kritiserades utbytet av bland andra Bowe Bergdahls tidigare kolleger som menade att han genom att desertera utsatt dem för livsfara i sökandet efter honom. Uppgifter om att åtminstone sex amerikaner mist livet i den insats som följde för att hitta den försvunna soldaten är dock omtvistade. Området var farligt och de kan ha dött under andra uppdrag, vilket också är vad Bergdahls försvar hävdar.

Republikanska kongresspolitiker menar att talibanerna släpptes enbart som ett led i president Barack Obamas plan att tömma Guantánamo, men att det aldrig borde ha skett.

Bergdahl, som i dag har ett skrivbordsjobb på en bas i Texas, har permanenta skador efter sin tid i fångenskap, och lider av posttraumatiskt stressyndrom. Hans advokat Eugene Fidell beklagar i ett uttalande fallets vändning och uppmanar politiker och presidentkandidater som Donald Trump att sluta kommentera fallet, och låta det ha sin juridiska gång.

Bowe Bergdahl själv gav härom dagen öppet sin version av förloppet i podcasten ”Serial”, och beskrev där hur han velat visa omvärlden att han var en soldat i särklass — någon som roman- och filmkaraktären Jason Bourne.

Generallöjtnant Kenneth Dahl, som hållit i den militära utredningen, har beskrivit Bergdahl som uppriktig men naiv, och anser att han inte skulle må bra av ett fängelsestraff. Rättegången kommer att äga rum i Fort Bragg, North Carolina. Något exakt datum för förhandlingen är inte bestämt.

Fakta. Domstolar i flera nivåer

Militära brott döms i USA enligt ett särskilt juridiskt system i militärdomstolar.

Skuldfrågan avgörs vanligen av en jury bestående av utvalda officerare. Påföljden avgörs av en domare och en särskild panel.

Flera nivåer av domstolar finns för olika typer av brott. Den domstol som Bowe Bergdahl nu ska ställas inför avgör de allvarligaste brotten och är den enda med befogenhet att utdöma dödsstraff. Det är dock inte aktuellt i fallet Bergdahl.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.