Peking.
En av favoriterna till Nobels fredspris är Liu Xiaobo som sitter av ett elvaårigt fängelsestraff sedan han krävt demokratiska reformer i Kina. En annan man som på sistone talat om nödvändigheten av demokrati är oväntat landets premiärminister Wen Jiabao.
Medan Nobelkommittén varnats av Kina för att ge priset till mannen som fängslats för omstörtande verksamhet mot den kinesiska staten, har premiärministern vid tre tillfällen de senaste veckorna i Kina, i FN och under en tv-intervju tagit upp frågan om behovet av politiska förändringar. Han har fått medhåll i tidningsartiklar från centrala partiskolan och på forum på internet av vanliga medborgare. Men någon stor spridning i kinesiska medier har hans tal inte fått.
Politiska reformer är en sak som inte brukar avhandlas offentligt i Kina, utan något som diskuteras bakom stängda dörrar av partiledningen. Det var anledningen till att Liu Xiaobo fängslades, han försökte förändra systemet med press utifrån. Nu tycks Wen Jiabao i färd med att göra detsamma men från partiets insida. Vad är det som händer i den kinesiska partitoppen?
– Det här visar tydligt att det finns åsiktsskillnader i partiledningen. Wen Jiabao har egentligen samma synpunkter som en stor del av folket, han vill också ha politiska reformer.
Och det man kan vara säker på när han talar öppet om detta är att han inte är ensam om sina tankar utan företräder en grupp i den högsta ledningen. Samtidigt är motståndet till förändringar hårt, säger Yan Jirong, professor i statsvetenskap vid Pekings universitet.
Om en ledare yttrar sig som Wen gjort kan man gissa att det betyder en av tre saker. Det kan vara en viktig signal som förebådar en kommande kursändring. I det här fallet skulle det kunna betyda att politiska reformer kan komma att diskuteras i samband med partikongressen 2012.
– Men det är en sak att börja tala och en helt annan att skapa förändringar i praktiken. Sådana tar långt tid, framhåller Yan Jirong, som inte vill kalla vad som pågår för en regelrätt maktkamp, däremot för stora skillnader i tron på vilken politik som fungerar bäst.
I annat fall handlar Wen Jiabaos utspel om politiska funderingar för att sondera terrängen. Eller så är detta hans testamente till kommande generation kinesiska politiker. När Wen tillträdde för sju år sedan satte demokratikämpar sitt hopp till politiska reformer. Inget hände. Tvärtom har Kina de senaste åren blivit en mer kontrollerad stat.
Vissa politiska experter i landet menar spjuveraktigt att orsaken till premiärministerns tårar när han åkt ut för att trösta jordbävningsoffer beror på maktlösheten han känner inför att förändra det politiska systemet. Klart är att ingen längre har samma starka ställning som Mao Zedong och Deng Xiaoping en gång hade.
– Vårt system är annorlunda än i väst där politikerna har sin mandatperiod och sedan har jobbat klart. I Kina kommer generation efter generation med ledare från samma parti. Genom att göra sin stämma hörd nu, två år innan han slutar, försöker Wen bana väg för kommande ledare som har samma uppfattning som honom själv, påpekar Yan Jirong.
I talet i Shenzhen i södra Kina i augusti sa Wen Jiabao att ”om det inte finns någon garanti för en reformering av det politiska systemet kommer resultaten av reformerna inom det ekonomiska systemet att gå förlorade”. Vilket är en till synes krass ekonomisk syn på demokratin. Men i samma tal sa han även att ”Kommunistpartiets överdrivna kontroll ska släppas”, och att han vill att Kinas domstolar ska fungera som juridiska domstolar. Det skulle kunna tolkas som att han motsätter sig dagens ordning då Kommunistpartiet står över lagen.