Det är en Hitler som domderar och är rasande. Men det är också en Hitler som gråter och som visar varma känslor för personer i sin omgivning.

Den nya tyska spelfilmen "Der Untergang" (Undergången) har inte premiär förrän i mitten av september. Men redan nu är debatten i full gång om filmen som handlar om nazidiktatorns sista tolv dagar innan han begick självmord i bunkern i Berlin.

- Så har Hitler aldrig tidigare framställts på film, säger Rolf Giesen vid Berlins filmmuseum till DN.

"Der Untergang", med stjärnskådespelaren Bruno Ganz i huvudrollen, bygger bland annat på boken "I Hitlers tjänst" som diktatorns sekreterare Traudl Junge gav ut häromåret, strax innan hon dog.

En annan källa är historikern Joachim Fests bok med samma titel som filmen. Men "Der Untergang" är också en påkostad spelfilm där många scener är påhittade.

- För att förstå historien måste man också förstå de personer som skapat historien, har producenten och manusförfattaren Bernd Eichinger sagt.

Tyska medier har de senaste dagarna ägnat stort utrymme åt filmen. Tidskriften Der Spiegel menar att Eichinger lyckats med något som ingen annan gjort tidigare: "Han har givit det absurda dramat i betongvalvet ett verkligt ansikte", skriver Der Spiegel.

Men får man verkligen, och särskilt i Tyskland, göra en film om Hitler där Förintelsen bara nämns i förbigående och där dikatorns mänskliga sidor plockas fram, undrar kritiker.

"Frågan som 'Der Untergang' ställer är om man får känna sympati för Hitler", skriver Frankfurter Allgemeine Zeitung.

- Som film är "Der Untergang" utmärkt och skådespelarna är lysande. Men risken är att ungdomar som ser "Der Untergang" upplever Hitler som en sympatisk figur, menar filmvetaren Rolf Giesen.

Fast huvudrollsinnhavaren Bruno Ganz delar inte kritikernas oro.

- "Der Untergang" handlar om gärningsmän och brottslingar. Jag tror att det här landet är tillräckligt starkt för att klara av filmen, säger Ganz i tidningen Bildzeitung.