- Först gav de oss vatten. Men sedan började de behandla oss som hundar. De sköt ovanför våra huvuden och slog folk, berättar 14-årige Azamat Ktsojev för Reuters.
- Det hände när de fick reda på att Putin och Ziazikov inte tänkte komma till Beslan, säger skolkokerskan Sima Albegova till tidningen Kommersant; hon syftar på Rysslands president Vladimir Putin och Ingusjiens president Murat Ziazikov.
Nästan nakna - avklädda på grund av den kvävande hettan - och förödmjukade satt över 1 000 elever och vuxna stilla och tysta i nästan tre dagar.
- När rebellerna gav oss order att ligga ner med ansiktet mot golvet låg vi ovanpå varandra eftersom det inte fanns nog med plats, säger Diana Gadzjinova, 14 år, till tidningen Izvestija.
Terroristerna släppte ut Dianas mamma och yngsta syster tillsammans med ett tjugotal andra i torsdags, på dramats andra dag. Men Diana och den 11-åriga systern Alina blev kvar.
- Banditerna gav oss order att lämna gångar öppna så att de själva kunde röra sig där. De hotade skjuta utan förvarning om en fot eller hand stack ut.
Diana såg elever äta upp blommor de haft med sig, så hungriga var de.
Ockupanterna hade tejpat fast sprängladdningar med trådar i salens tak och basketkorgarna.
I ett klassrum intill låg de ruttnande liken av de 20 i gisslan som sköts ihjäl strax efter det att angriparna stormade in. De var män som dödats för att kväsa eventuella upprorstendenser.
- De valde ut de starkaste männen, och bar ut liken ur gymnastiksalen. "Vi har skjutit era pappor och män. Vi kommer att göra likadant mot dem som försöker rymma eller göra uppror", sade de enligt Albegova.
Fatima Alikova är fotograf på en lokaltidning. Hon hade kommit för att ta bilder av första skoldagen.
- De förbjöd barnen att använda toaletten. På fredag morgon hade många barn blivit medvetslösa. De som fortfarande höll ut började kissa i sina skor och dricka urinen. De tog några klunkar och grät sedan. Urinen frätte på deras läppar.
Mitt på dagen kom en bedövande explosion som slet sönder gymnastiksalens tak. 14-åriga Diana Gadzjinova och hennes 11-åriga syster Alina låg till en början kvar med ansiktet mot golvet såsom terroristerna sagt till dem.
- Skrik hördes, och det blev panik. Jag lyfte huvudet och såg att vissa barn låg på golvet blodiga, de rörde sig inte. Bredvid mig låg en död tant, helt dränkt i blod. Alla ben och armar var bortslitna, berättar hon för Izvestija.
- "Sätt barnen i fönstren", skrek krigarna, "annars kommer ingen levande härifrån". Men barnen tittade själva ut genom fönstren och skrek "Skjut inte, snälla. Det är vi barn!", säger Albegova.
- De började skjuta på måfå, allihop. Jag såg en tioårig pojke full med skottsår som låg på golvet, säger 14-årige Azamat Bekojev.
Han och hans kamrater trevade sig genom rökmoln till ett krossat fönster och hoppade ut på skolgården.
- Jag vet att två klasskamrater har klarat sig. Jag har inte kunnat hitta några av mina andra vänner. Jag letar fortfarande, sade Bekojev, som nyhetsbyrån Reuters träffade när han stod och läste listor över skadade på en sjukhusvägg.
- Men till skolan går jag aldrig tillbaka.