bryssel.
Det isländska folket kokar av ilska. Ett upprop mot att britterna använt antiterrorlagar för att frysa isländska tillgångar har lockat över tio procent av befolkningen. Samtidigt är missnöjet med den egna regeringen stort.
Det isländska folket går nu till handling självt, eftersom man inte tycker att regeringen gör nog för att hejda finanskrisen och få den brittiska regeringen att ändra sitt beslut att genom antiterrorlagar frysa isländska tillgångar. Frivilliga privatpersoner har startat ett upprop på internet med rubriken "Icelanders are not terrorists" där man uppmanar Storbritannien att sluta "missbruka" antiterrorlagen. Efter fyra dagar har över 50.000 skrivit under, det är över 15 procent av Islands befolkning.
Till hemsidan indefence.is har mängder med islänningar skickat in vykort där de håller upp skyltar som "jag är inte en terrorist" eller blåögda barn med "Mr Brown, ser jag ut som en terrorist?"
Den brittiske premiärministern Gordon Browns beslut att genom antiterrorlagar frysa isländska tillgångar i Storbritannien ses som en skymf från ett land som islänningar i allmänhet beundrar. Nu buntas man plötsligt ihop med al-Qaida, talibaner, Nordkorea och Iran.
Beslutet har också allvarliga praktiska följder, konstaterar Sigmundur David Gunnlaugsson, ekonom och en av dem som ligger bakom upproret.
- Det här har fått effekt inte bara för Islands affärer med Storbritannien, vi kan inte heller längre göra affärer med USA eftersom de ser terrorakten. Företag kan inte få betalningar i utländsk valuta och betalningssystemet ligger mer eller mindre nere, säger han.
Enligt Gunnlaugsson börjar det nu bli brist på vissa matvaror och mediciner som vanligtvis importeras till Island. Alla företag som importerar varor måste få ett godkännande från ett speciellt råd innan de kan växla till sig utländsk valuta som de kan betala med. Anledningen är att det råder brist på utländsk valuta i landet. Samtidigt har exportbolag svårigheter att föra in sina inkomster till Island på grund av det brittiska agerandet.
I sitt upprop skriver "Islänningar är inte terrorister-kampanjen" att den brittiska regeringens beslut att åberopa antiterrorlagar har lett till en allvarlig ekonomisk situation och nationell katastrof.
Den brittiske premiärministern Gordon Brown motiverade beslutet med att Island sagt att de inte tänkte leva upp till sina åtaganden gentemot de hundra tusentals britter och det hundratal kommuner som satt sina sparpengar på isländska sparkonton. Att något sådant har sagts förnekas av den isländska regeringen som hela tiden säger sig ha haft för avsikt att garantera spararnas pengar.
Att britterna agerade som de gjorde menar Sigmundur David Gunnlaugsson har bara förvärrat situationen. Hade Island haft möjlighet att sälja sina tillgångar i Storbritannien hade spararnas pengar ha kunnat säkrats, resonerar han. Nu har de i stället frysts och bara sjunkit i värde i takt med att oron på finansmarknaden tilltagit i styrka.
Ett av problemen är, enligt Sigmundur David Gunnlaugsson, den isländska regeringens oförmåga kommunicera att man hela tiden haft för avsikt att leva upp till sina åtaganden. Han anser att dess agerande är katastrofalt.
- En amerikansk professor sade att regeringen inte kunde ha handlat värre, inte ens om dess ledamöter slumpmässigt hade valts ur telefonkatalogen. Jag är benägen att hålla med.
Flera tusen ilskna islänningar krävde statsminister Haardes avgång vid en demonstration på lördagen utanför regeringsbyggnaden.
Enligt Sigmundur David Gunn
laugsson har den brittiska pressens aggressiva rapporterande om de isländska bankerna lett till att islänningar nu blir trakasserade.
- I Storbritannien har islänningar blivit ombedda att lämna affärer.