Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Ficos hårda flyktingtaktik på väg att bli ett bakslag

Regeringschefen Robert Ficos flyktingfientliga kampanj har inte gått hem.
Regeringschefen Robert Ficos flyktingfientliga kampanj har inte gått hem. Foto: Samuel Kubani AFP

Berlin. Slovakien går till val i dag, lördag, och den socialdemokratiske regeringschefen Robert Fico har satt allt på ett kort – att propagera mot flyktingar. Taktiken har dock inte gått hem, andra frågor har trängt sig på och Ficos ställning är hotad.

Robert Fico är regeringschefen som lovar sina väljare att inte släppa en enda muslim in i landet, som låter polisens gränsskyddsövningar bli en del av valkampanjen och som avfärdar EU:s flyktingpolitik som politiskt korrekt intill självmordets gräns. Men trots att slovakerna enligt opinionsmätningarna delar Ficos skepsis gentemot flyktingar har kampanjen inte gått hem. Ficos opinionssiffror har dalat kraftigt veckorna före dagens val.

Efter att ha legat på 40 procent vid årsskiftet har de sjunkit till runt 30 procent vid de senaste mätningarna.

– Fico har överskattat flyktingfrågan. Han har inte kunnat hålla elden vid liv genom att bara prata om flyktingar i åtta månaders tid, för många väljare är inte det den viktigaste frågan, säger statsvetaren Grigorij Meseznikov på tankesmedjan IVO (Institutet för offentliga angelägenheter).

Robert Fico har varit slovakisk regeringschef sedan 2006 med undantag för de två år då en borgerlig koalition styrde landet fram till 2012.

Ficos parti socialdemokratiska Smer (Riktning) vann då en jordskredsseger och har sedan dess haft egen majoritet i parlamentet.

Den 51-årige juristen Robert Ficos politiska karriär började med att han på 1980-talet gick med i kommunistpartiet i det dåvarande Tjeckoslovakien.

På 90-talet, när Tjeckien och Slovakien gått skilda vägar, bildade Fico det egna partiet Smer och under sin första mandatperiod regerade Fico tillsammans med det slovakiska nationalistpartiet SNS, ett parti som befinner sig långt ut på högerkanten.

– Fico är en typisk centraleuropeisk pragmatisk populist. Formellt är Smer ett socialdemokratiskt parti, men är i verkligheten ideologiskt nollställt, säger Grigorij Meseznikov.

Ekonomin i Slovakien är relativt stabil, även om landet hör till de fattiga i EU-familjen.

Tillväxten ligger över EU-genomsnittet, utländska biltillverkare investerar tungt i landet och de offentliga finanserna är under kontroll när det gäller underskott och skuldsättning.

Slovakien är också det enda av de så kallade Visegradländerna (också Ungern, Tjeckien och Polen) som infört euron efter EU:s östutvidgning.

Grigorij Meseznikov säger dock att missnöjet ändå gror.

Det handlar om korruptionen där personer med Smer-anknytning har ertappats, och den senaste tiden har lärarkåren med strejker och demonstrationer protesterat mot dåliga löner och låg status. Opinionssiffrorna tyder på att Ficos Smer åter får regera tillsammans med högernationalisterna i SNS.

– Om samtliga av de fem borgerliga partierna tar sig in i parlamentet kan alternativet vara en center-högerkoalition. De partierna har en annan relation till EU, de är inte så främlingsfientliga även om de också är emot flyktingkvoter, säger Grigorij Meseznikov.

Fakta: Valet i Slovakien

Mer än 20 partier ställer upp när Slovakien går till val i dag den 5 mars. Spärren till parlamentet ligger på fem procent och att döma av opinionsmätningarna har 7–8 partier chansen att ta mandat.

Störst är regeringspartiet Smer.

Uppstickare på den borgerliga sidan är Siet (Nätverk), grundat 2014 med en liberal-konservativ inriktning.

Det nationalistiska SNS klarade inte spärren vid valet 2012, nu får partiet runt tio procent i mätningarna.

DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.