2030 kan Stockholm vara en riktig spårvagnsstad där i stort sett samtliga blå stombusslinjer ska ersättas av spårvagnar. Oppositionen rasar mot den dyra satsningen och i går gick forskare på KTH till attack på DN Debatt och hävdade att bussar med egna körfält är betydligt billigare och mer effektiva.

Men trots att bussar är billigare alternativ råder det global spårvagnsfeber och ett 40-tal städer i Europa är på gång med spårbundna satsningar.

I Asiens, Nordamerikas, och Australiens storstäder byggs dessutom nya spårnät som aldrig förr.

Jämfört med buss är spårvagnar bekvämare och rymmer fler passagerare, men enbart dessa fördelar förklarar inte spårvagnens succéartade återkomst. I kollektivtrafikbranschens Tyskland, Frankrike och Sverige talas det om en spårbonus.

– Våra analyser visar att resenärerna hellre väljer spårbunden trafik än trafik på gummihjul, men vi vet inte riktigt varför, säger Gunilla Glantz, biträdande strategichef på SL.

Miljöpartiets trafikexpert Karin Svensson Smith, tillika vice ordförande i Lunds trafiknämnd, menar att det finns rad psykologiska faktorer som talar för spårvagnen.

– Kollektivtrafiken har svårare att attrahera till exempel män och jag tror att spårvagnar signalerar modernitet, säger Karin Svensson Smith, som får medhåll av

Klas Wåhlberg, tågföretaget Bombardiers vd.

– Tyska kunder brukar säga att spårvagnen lockar slipsfolket.

I Stockholm har det sedan länge varit spårbundet till de finare kvarteren som Nockeby, Lidingö, Djursholm, Saltsjöbaden och på senare tid till Hammarby sjöstad och Djurgården.

Björn Sylvén, konsult till företaget Stockholms spårvägar som driver Djurgårdslinjen, menar att spårvagnen påverkar det lokala näringslivet positivt.

– Spårvagnar höjer kollektivtrafikens status. Både Skansen och Gröna Lund talar om 20 procent fler besökare i år. Säkert har vår linje hjälpt till, säger Björn Sylvén.

Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys på KTH och en av författarna till gårdagens spårvagnskritiska debattartikel i DN, menar att spårvagnar är bra men oftast för dyra.

–  Klart folk vill åka spårvagn, men spår kostar pengar. Och ingen vill ha dyrare månadskort. Ofta kan man få många av spårvägens fördelar till en lägre kostnad med moderna bussystem. Men i valet mellan bussar och spårväg finns också en politisk dimension: politikerna gillar att inviga stora projekt, säger Jonas Eliasson.

I flera städer i Europa har införandet av nya spårvägar gett effekt i väljarstödet. I staden Parla nära Madrid fick till exempel borgmästaren 78 procent i sitt återval.

– Stadens nya spårnät spelade en roll i väljarstödet, säger Karin Svensson Smith.

I Lund kommer nya spårvägen att vara klar 2015, vem kommer att klippa banden där?

– Jag hoppas förstås att det blir jag, säger Karin Svensson Smith.