Den allt mer dramatiska bataljen om vem som blir republikanernas presidentkandidat har utvecklats till en tvekamp mellan Romney och Gingrich. De två övriga som är kvar, Rick Santorum och Ron Paul, har halkat långt efter i opinionsmätningarna.
Striden handlar mycket om politik, men också om tajming och valmatematik. Till slut kommer det att handla om vem som samlar flest delegater till partiets konvent här i Tampa i slutet av augusti. Till skillnad från många andra delstater som fördelar delegaterna proportionellt i förhållande till röstsiffrorna utser Floridas republikaner sina 50 delegater enligt principen ”vinnaren tar allt”.
Det ger inte bara segraren en kraftig ledning i delegater, utan också så kallat momentum, segervind. Men efter Florida blir det relativt stillsamt ända fram till ”supertisdagen” den 6 mars, då tio delstater har val, och det blir inga tv-debatter som tidigare har varit så fördelaktiga för Gingrich.
Dessutom är de flesta av primärvalen och nomineringsmötena i februari potentiellt gynnsamma för Romney. Förra gången han kandiderade, 2008, vann han fem av de sex delstaternas primärval.
På lördag, den 4 februari, är det caucus (nomineringsmöte) i Nevada, där många av väljarna är mormoner. Där vann mormonen Romney klart 2008. Därefter kommer några andra smärre strider i delstaterna Colorado, Minnesota och Arizona – den senare gränsar liksom Nevada till mormonstaten Utah.
I slutet av månaden är det primärval i Michigan. Där föddes Mitt Romney, och hans far George Romney var Michigans guvernör på 1960-talet.
Om Romney vinner Florida, och gör ifrån sig enligt förväntningarna under den följande månaden, kan han dra ifrån till en ledning som Gingrich kan få svårigheter med att hämta upp.
I lördags bedyrade ändå Gingrich att han kommer att fortsätta sin kampanj ”ända fram till konventet”, även om han förlorar i Florida (vilket de senaste opinionsmätningarna tyder på). Med tanke på hur svårförutsägbara resultaten har varit hittills är dock ingenting säkert.
De senaste dygnens massiva attacker mot Gingrich från republikanernas gamla garde tycks ha försvagat honom. Men samtidigt kan angreppen slå tillbaka, om dessa låter Gingrich än mer framställa sig som en rebell mot etablissemanget.
Gingrich har nu även fått en försvarare i Sarah Palin, som hävdar att ”partieliten” försöker stoppa gräsrötterna och Teapartyfolket från att få inflytande på nomineringen. För några veckor sedan förklarade Gingrich att Sarah Palin skulle få en ”viktig roll” i Vita huset om han blir president.
Det är inte säkert att just det vallöftet ger Gingrich så många extra röster. Förra gången Palin var aktuell för en hög post, som vicepresidentkandidat 2008, gick det inget vidare, och många anser att hon i själva verket sänkte John McCains kampanj.
Även förre pizzadirektören Herman Cain, som en kort tid i höstas ledde opinionssiffrorna, säger sig nu stödja Gingrich. Även Cain är en av dem som av Gingrich har utlovats ett jobb i hans blivande administration.
– Jag räknar med att vinna nomineringen, sade Gingrich med hänvisning till nya nationella mätningar för USA, där han leder före Romney.
Det blir ingen enkel uppgift, med tanke på att Gingrich inte har så mycket pengar i sin kampanjkassa. Han fick visserligen nyligen en välbehövlig påfyllnad med 10 miljoner dollar från kasinomagnaten Sheldon Adelson i Las Vegas, men han är inte i närheten av Romneys ekonomiska styrka och valmaskineri.
Om däremot Gingrich vinner Florida kommer ändå Romney, som har råd med så mycket tv-reklam som behövs för att skada Gingrich, att fortsätta sin kampanj.
I morgon tisdag handlar det om Florida, som är viktigt av flera skäl. Med sina 19 miljoner invånare är det USA:s fjärde folkrikaste delstat, men den allra största så kallade ”battleground”-staten, som brukar stå och väga mellan republikaner och demokrater i samband med presidentval. De tre största staterna svänger aldrig: Kalifornien och New York har säker demokratisk majoritet och Texas är stabilt republikanskt.
Floridas avgörande roll demonstrerades tydligt i det jämna och omstridda valet år 2000, då George W Bush vann delstaten mycket knappt över Al Gore, och därmed presidentämbetet.