Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Flyktingar i protest – situationen vid gränsen ohållbar

01:06. Lägret i Idomeni på gränsen mellan Grekland och Makedonien blir värre dag för dag.

Idomeni. Tålamodet börjar sina bland flyktingarna som fastnat vid gränsen till Makedonien. Situationen i Grekland blir för varje dag som går alltmer ohållbar. Samtidigt kommer ständigt nya nödställda till de grekiska öarna.

Vid 16-tiden hörs talkörerna från järnvägsspåret som leder in i Makedonien.

– Öppna gränsen, öppna gränsen.

Några hundra meter bort ligger den stängda, taggtrådsförsedda grinden till Makedonien.

Tillfarten bevakas av en handfull kravallutrustade grekiska poliser och i två stora blå bussar sitter deras kollegor, beredda att rycka ut.

De som samlats till en spontan demonstration verkar dock inte ha några avsikter att storma gränsen, de vill bara vädra sitt missnöje.

Foto: Anders HanssonSharifa Hamoud och sonen Bassam Ali, 29 år, köar för mat vid Greklands gräns mot Makedonien. Under gårdagen släpptes inga flyktingar igenom. Runt 7 000 flyktingar väntade vid gränsen, vissa hade suttit fast i upp till tio dagar. Bassam lider av sviterna efter att ha träffats i huvud och bröst av granatsplitter. Foto: Anders Hansson

I lördags släpptes 300 personer igenom, under söndagen var grinden stängd hela dagen och i lägret i Idomeni vistas vid det här laget cirka 6 500 personer. De blir fler och fler för varje dag.

Talkörerna börjar på nytt. Denna gång ropar man ”Mamma Merkel, Mamma Merkel”.

Lägret består av några stora vita tält som sattes upp i höstas av FN-organet UNHCR och Läkare utan gränser. De lyckligt lottade kan sova i de uppvärmda tältens våningssängar. På dagarna fungerar tälten som värmestugor.

Ali Ahmad från den syriska staden Salamiyya laddar sin telefon i tältet och berättar att han höll på att utbilda sig till sjuksköterska när han flydde eftersom han riskerade att bli inkallad till regeringsarmén.

– Jag vill inte ha andras blod på mina händer. Alla mina vänner har antingen dött i kriget eller så är de i Tyskland, säger han.

Han säger att man vid ankomsten till lägret delas in i grupper om 50 personer som får ett könummer.

– Min grupp har nummer 193, senast var det grupp 66 som fick komma igenom, säger han.

Stockningarna vid gränsen beror på att länderna längs Balkanrutten satt upp dagliga maxgränser.

Samtidigt fortsätter flykten över Egeiska havet till de grekiska öarna nere i söder.

I dag finns det cirka 25.000 flyktingar i Grekland.

– Vi uppskattar att antalet människor som är fast i Grekland inom någon månad kan uppgå till 50.000–70.000 personer, sade den grekiska migrationsministern Yiannis Mouzalas i en intervju på söndagen.

Foto: Anders HanssonSyriska och irakiska flyktingar köar för mat i Idomeni. Det delas ut en flaska vatten, en skål med ris och linser, en skiva vitt bröd och en mandarin. Foto: Anders Hansson

Den flera hundra meter långa matkön kryper fram och de tålmodiga belönas med en flaska vatten, en skål med ris och linser, en skiva vitt bröd och en mandarin. Organisationen Praksis ordnar maten, inga grekiska myndigheter finns på plats.

Det ungerska Röda korset har ett litet sjukvårdstält i lägret och läkaren Agnes Imhasz är djupt bekymrad när hon med raska steg går bort mot den vita container som utgör UNHCR:s platskontor. 

Hon får tag på en av de utsända och berättar om sitt problem.

– Jag har en mamma som kommit ensam med sina fyra barn. Hon orkar inte stå i matkön i flera timmar och dessutom har hon ingenstans att bo. Tälten och filtarna är slut, säger hon och undrar om det går att få över familjen till Makedonien.

UNHCR-kvinnan skakar på huvudet.

Det blir kväll. På landsvägen kommer små grupper gående på den mörka landsvägen till lägret.

De har gått från ett så kallat mellanläger nästan två mil bort för att vara så nära gränsen som möjligt.

Idomenilägret växer för varje timme som går, det syns på fälten där små campingtält brer ut sig.

När ett sällskap kommer fram vid 22-tiden finns det ingenstans att sova. De får slå sig ned och vänta på att tält och filtar eventuellt ska delas ut.

Nere i Aten är situationen lika ansträngd. Flyktingarna som anländer med färjorna från öarna kommer inte vidare de dagar busstrafiken till Idomeni är inställd på grund av att man inte vill spä på kaoset upp i norr. De nyanlända får övernatta i terminalerna i Pireus eller ta sig vidare in till staden.

Victoriatorget har förvandlats till ett flyktingläger, de flesta sover under bar himmel, antingen i egna sovsäckar eller insvepta i de grå filtar som UNHCR delat ut.

Afghaner och nordafrikaner dominerar. För dem är gränsen i norr definitivt stängd, endast syrier eller irakier har en chans att komma igenom.

– Vi väntar här för att höra nyheten att gränsen öppnas, berättar afghanen Mukhtar Ahmad, 22 år.

Av och till dyker smugglare upp, priset för att komma till Tyskland ligger på ett par tusen euro.

– Så mycket pengar har jag inte, säger Mukhtar Ahmad.

Och att återvända hem?

– Det är inget alternativ för mig.

Frågor & svar. DN:s korrespondent reder ut begreppen om EU:s flyktingpolitik
  1. Varför fungerar inte EU:s flyktingpolitik? Det finns flera förklaringar. Viktigast är kanske att EU faktiskt inte har en gemensam flyktingpolitik. Den pågående striden mellan medlemsländerna handlar bland annat om hur en sådan ska utformas. Dessutom fanns ingen beredskap för förra årets stora ökning av antalet flyktingar som sökte sig till EU.
  2. Hur kan det vara möjligt att EU inte har en gemensam flyktingpolitik? Därför att EU är ett lappverk av sådant som är medlemsländernas makt och befogenheter och sådant som beslutas på EU-nivå. Hittills har EU bara haft vissa gemensamma minimiregler som bland annat handlar om på vilken grund människor som flyr har rätt att få asyl i EU och att flyktingar ska ansöka om asyl i det land dit de först ankommer, enligt den så kallade Dublinförordningen. Men kontrollen av till exempel Greklands gräns mot Turkiet, som också är hela EU:s yttre gräns, är än så länge en nationell angelägenhet för Grekland
  3. Vad blir följden av att EU inte har en gemensam flyktingpolitik? Det vi ser hända i Europa just nu. Mottagningscentralerna fungerar inte och inte heller registreringen av människor som kommer till EU, även om det har blivit bättre. Det blir också svårt för människor att begripa vart de kan åka. På vissa håll tillåts flyktingar passera, på andra stoppas de av taggtråd eller id-kontroller.
  4. Varför är det så? Enligt Dublinförordningens regler ska egentligen alla flyktingar ansöka om asyl i det land dit de först kommer. Men det systemet är sedan länge satt ur spel eftersom Grekland och Italien inte kan hantera hela strömmen på egen hand. Dessa länder har i stället låtit människor fortsätta norrut mot länder som Österrike, Tyskland och Sverige.
  5. Varför stoppas och registreras inte människor på vägen? Därför att länderna genom att låta flyktingarna passera hoppas slippa ta ansvar för flyktingmottagningen. Att ”vinka igenom” flyktingar har blivit ett sätt att låta något annat land ta över.
  6. Men många EU-länder har infört gränskontroller? Ja, det har också blivit ett sätt för EU-länder att försöka stoppa flyktingströmmen. Inom Schengenområdet har hittills Österrike, Tyskland, Frankrike, Belgien, Danmark, Sverige och Norge infört tillfälliga gränskontroller. Den senaste veckan har också Österrike, Kroatien och Slovenien satt ett tak för hur många flyktingar som tillåts passera och ansöka asyl.
  7. Men det sägs att alla EU-länder måste ta emot flyktingar? Ja, men det är ett alldeles nytt och hittills tillfälligt system som drevs igenom i september 2015. Beslutet att omfördela sammanlagt 160 000 asylsökande från Grekland och Italien till alla andra EU-länder, utom Danmark och Storbritannien, fattades med kvalificerad majoritet av EU:s justitieministrar mot fyra länders vilja. Tjeckien, Ungern, Slovakien och Rumänien röstade nej och Slovakien har med stöd av Ungern överklagat det beslutet.
  8. Men det har alltså inte fungerat? Nej, hittills har knappt 600 av de 160 000 flyktingarna omfördelats. Vissa länder, till exempel Ungern, har inte tagit emot en enda kvotflykting. Men att systemet inte fungerar beror också på att de asylsökande inte accepterar att skickas till länder som de inte känner till.
Mer om läget vid gränsen

• Spänningen stiger bland tusentals strandsatta vid gräns
Sedan även Balkanländerna börjat reglera sina gränser hårdare sitter nu tusentals flyktingar och andra migranter fast vid gränsen mellan Grekland och Makedonien, och spänningen stiger.

• Ministerns varning: Vi riskerar gå tillbaka 20 år i tiden
Europa riskerar att gå 20 år tillbaka i tiden. Det varnar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson för vid ett EU-möte i Bryssel. ”Läget är ju väldigt dramatiskt för EU”, säger Johansson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.