Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Flyktingen som fälldes till marken slåss för sin familj

Foto: Manu Fernandez/AP

Den syriska flyktingen som fälldes till marken av en fotograf i Ungern har fått en ny, trygg tillvaro i Spanien tillsammans med två av sina söner. Men kampen är inte över: Hans fru och två barn är fortfarande fast i Turkiet.

Den 56-åriga syriska fotbollstränaren Osama Abdul Mohsen hamnade ofrivilligt i världspressen. Han befann sig tillsammans med tusentals andra flyktingar i gränsorten Röszke i södra Ungern, och situationen var kaotisk. När han vid ett tillfälle försökte springa ifrån kravallpolis, med sin sjuårige son Zaid i famnen, fälldes han till marken av en ungersk fotograf som medvetet sträckt ut sitt ben.

Händelsen dokumenterades livligt av andra fotografer på plats, och Mohsen blev plötsligt känd.

Det var snart sju månader sedan. I dag bor han i en trerummare i Madridförorten Getafe tillsammans med två av sina barn, och han har jobb.

Mohsen tvekar inför att tala om händelserna i Ungern när en reporter från nyhetsbolaget al-Jazira besöker honom för att göra ett uppföljande reportage. Han säger sig inte bära på något agg gentemot den ungerska fotografen.

Han har uppehållstillstånd i Spanien och har fått ett jobb på en organisation för fotbollstränare med en lön på ungefär 11.000 kronor i månaden. Hans arbetsgivare står för bostad och spansklektioner.

Mohsen uttrycker tacksamhet mot sina spanska välgörare, men han är rastlös och inte lycklig. Orsaken är uppenbar: Hans fru och familjens två andra barn är fortfarande kvar i Turkiet.

De har ännu inte fått spanska visum, trots upprepade försäkringar från myndigheterna om att så ska ske.

När den gråskäggige syriern kom till Spanien hade det gått mindre än en vecka sedan incidenten på fältet i Röszke. Storyn var fortfarande aktuell och allmänhetens upprördhet över vad han och sonen utsatts för fortfarande påtaglig. Han fick uppehållstillstånd nästan omedelbart.

Andra syriska flyktingar har inte varit lika lyckosamma i Spanien. Mindre än hälften av dem som sökte asyl i landet förra året har fått stanna. I den flyktingfördelning EU enades om i höstas gavs Spanien en kvot på 9.323 personer, men av dem hade vid årsskiftet bara 18 tagits in.

Foto: Osama Abdul Mohsen och sonen Mohammad. Foto: Francisco Seco/AP

Mohsen är ett välkänt ansikte i Getafe, där han och hans två söner bor i en trerumslägenhet i markplanet. Folk hälsar på dem på gatan. En av pojkarna lär sig spanska fort, medan den andra är lite blyg och tar längre tid på sig. Båda saknar sin mamma och sina syskon.

Mohsen har försökt med allt för att få dit den andra halvan av sin familj, säger han till al-Jazira.

– Jag är arg, för allt är bra här. Folk är trevliga, jag gillar mitt jobb, men jag fattar inte varför det inte finns papper för min familj.

Tillsammans med sin arbetsgivare Miguel Angel Galán har han skrivit brev till premiärministern Mariano Rajoy och hållit presskonferens om den utdragna familjesplittringen, men utan framgång.

Enligt Galán är det en regel i spansk immigrationslagstiftning som sätter i käppar i hjulet: Det krävs dokument som endast kan hämtas på den syriska ambassaden i Libanons huvudstad Beirut.

– Men detta är omöjligt eftersom Osama har kritiserat Syrien, och det kan vara farligt för hans familj, säger Miguel Angel Galán.

Galán riskerade själv åtal när han snabbt hjälpte Mohsen till Spanien utan att alla tillstånd var klara. Han hade läst om syrierns öde i Ungern och sett att han var fotbollstränare, precis som han själv.

– Jag kände att jag måste göra något. Om politikerna inte löser problem måste man ibland ägna sig åt civil olydnad, säger han.

Mindre än tre dygn efter det att Galán hade läst om Mohsen skakade de båda hand på Madrids största järnvägsstation.

Och bara en vecka efter det att sjuårige Zaid Mohsen befunnit sig på flykt i Europa med sin far och sin bror gick en närmast osannolik fotbollsdröm i uppfyllelse för pojken. Han fick vandra in på Real Madrids fotbollsarena hand i hand med superstjärnan Cristiano Ronaldo.

– Det var otroligt, surrealistiskt. Vi fick till och med komma in i omklädningsrummet och tala med några av spelarna, minns Osama Abdul Mohsen.

Det enda han vill nu är att hans familj ska återförenas.

– Om det innebär att vi måste flytta till ett annat land igen så får det bli så.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.