Ett nytt klimatavtal hänger på att klyftan mellan rika och fattiga länder bryggas över. Med Figueres får FN sin första klimatchef med rötterna i ett u-land.

Christiana Figueres från Costa Rica, som tidigare i veckan officiellt utsågs till FN:s klimatchef av världsorganisationens generalsekreterare Ban Ki-moon, tar i juli över efter holländaren Yvo de Boer. Han beslöt sig för att avgå en kort tid efter det att klimatmötet i Köpenhamn i december misslyckades med att ro i land ett bindande klimatavtal.

Christiana Figueres är väl känd i klimatsammanhang. Hon har funnits med i Costa Ricas förhandlingsdelegation i över 15 år och haft flera höga ämbetsmannaposter i landets regeringskansli.

– Hon har varit mycket aktiv i förhandlingarna och är en väldigt duktig och erfaren person, säger svenske klimatambassadören Staffan Tillander.

Men arvet efter mötet i Köpenhamn är tungt. Splittringen mellan den rika och den fattiga delen av världen framstod då som djupare än på länge. Misstron späddes dessutom på av det sätt själva förhandlingarna bedrevs. Det enda avtal som skrevs under i Köpenhamn, det icke-bindande så kallade Köpenhamnsackordet, gjordes upp i enskildhet mellan USA och några av de snabbast växande utvecklingsländerna som Kina och Indien.

– Det blir en utmaning att överbrygga alla dessa konflikter, men det har Costa Ricas delegation lyckats med i andra sammanhang, säger Staffan Tillander.

I-länderna bakom Köpenhamnsackordet har lovat att stödja u-länderna och deras klimatanpassning ekonomiskt. Först med 30 miljarder dollar i så kallade snabbstartspengar fram till 2012, och på lång sikt utlovas 100 miljarder dollar per år från och med 2020. Det pekar FN:s tillträdande klimatchef ut som ett första steg mot ett nytt klimatavtal.

– Parterna måste bevisa för sig själva att frågor som redan har tagits upp, som snabbstartspengarna, inte bara finns på papperet utan också levereras. Det är fokus inför nästa klimattoppmöte i mexikanska Cancun i slutet av året, säger Christiana Figueres till nyhetsbyrån Reuters.