FN tvingas lämna georgiska utbrytare

Tiotusentals etniska georgier lever fortfarande kvar i sydöstra Abchazien, trots att merparten av den forna autonoma republikens georgier flydde eller dödades i inbördesstriderna på 1990-talet.

När de 131 militärobservatörerna och 20 poliserna i FN-styrkan Unomig nu inte längre får vara kvar hotar ännu en flykt, tror analytikern Giorgi Chutsisjvili.

- Den etniskt georgiska befolkningen blir allt mer utsatt. Georgierna i Gali-området kommer att känna sig fullständigt försvarslösa och det här kan leda till massflykt, sade Chutsisjvili till AFP på tisdagen.

Slutet för Unomig kom när Ryssland i måndags lade in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot en förlängning av uppdraget, som pågått sedan 1993. Ryssland — som tillsammans med Nicaragua är de enda länderna i världen som erkänt Abchaziens självständighet — anser att allt är västs fel.

"Det råder inget tvivel om att det fulla ansvaret för tillbakadragandet av FN:s observatörer och personal från regionen. . . ligger på väststater som i flera månader visat upp ideologisk envishet" sade ryska UD i ett uttalande.

Georgien beskyllde i sin tur Ryssland för att vilja etniskt rensa Abchazien.

- Ryssland vill inte ha vittnen som registrerar den etniska rensningen, sade utrikesminister Grigol Vasjadze.

Rysslands veto förstärker ytterligare den ansträngda situationen i området. Efter fjolårets krig kring Sydossetien — Georgiens andra ryssvänliga utbrytarområde — har förhållandet mellan Moskva och Tbilisi fullständigt gått i botten. I de båda utbrytarområdena är i dag merparten av invånarna ryska medborgare, samtidigt som starka ryska arméenheter finns på plats.

Parallellt råder även intern politisk kris i Georgien, där oppositionella demonstrerat sedan i april mot den västvänliga presidenten Micheil Saakasjvili. På tisdagen bad inrikesdepartementet om ursäkt för ett tiotal polisers beteende i måndags då demonstranter våldsamt slogs tillbaka i närheten av en polisstation.