Världen har gjort stora mänskliga framsteg de senaste 40 åren – förväntad livslängd har ökat från 59 till 70 år, andelen barn i skola har ökat från 55 till 70 procent och inkomsten per person har fördubblats.
De största lyften har skett i Asien och i arabstaterna, medan en del länder i Afrika och forna Sovjetunionen släpar efter; i nio länder har medellivslängden rent av sjunkit.
Det visar årets rapport om mänsklig utveckling från FN:s utvecklingsorgan UNDP – den tjugonde i ordningen.
Att länder som blivit rikare i regel har fått friskare befolkning är givet. Samtidigt står det klart, säger rapporten, att många länder faktiskt gjort framsteg inom hälsa och utbildning utan att deras inkomstnivå stigit i samma mån, medan andra länder som blivit rikare i pengar inte ökat sina medborgares välbefinnande lika mycket.
Högre BNP innebär sålunda inte automatiskt högre välbefinnandenivå. Detta faktum vill UNDP nu rikta ljuset mot.
Till rapporten hör ett utvecklingsindex, HDI (Human Development Index). Det mäter inte bara inkomst utan även förväntad livslängd, läs- och skrivkunnighet, alltså hälsa och utbildning. Årets tabell toppas av Norge, följt av Australien, Nya Zeeland och USA. Sverige hamnar på nionde plats.
Det vill säga: så ser det ut enligt den vanliga mätmetoden. Men det finns en nyhet i årets upplaga av HDI. Nu granskas även resursfördelning, jämställdhet och fattigdomens bredd. Enkelt uttryckt: graden av jämlikhet.
Ojämn fördelning av rikedom, hälsa och utbildning drar ner ett lands placering på indexet, ibland kraftigt. I genomsnitt tappar länder 22 procent av sitt värde på grund av bristande jämlikhet. Måttet har använts på 139 länder. Minst tappar Tjeckien med 6 procent, mest Mocambique med 45 procent.
När jämlikhetsmåttet vägs in klättrar Sverige på listan till att vara det tredje högst utvecklade landet i världen. USA faller däremot från fjärde till tolfte plats. Norge behåller förstaplatsen.
Föga förvånande finns också ett samband mellan ojämlikhet och bristande jämställdhet. När jämställdheten vägs in är det Nederländerna som är bäst i klassen, medan Norge ligger femma och Sverige även här trea.
Slutligen har FN:s utvecklingsorgan konstaterat att fattigdom precis som utveckling har många dimensioner, vilket inte alltid uppmärksammas. Det nya fattigdomsindexet visar inte bara antalet fattiga utan även på hur många områden fattiga hushåll upplever problem.
Med detta sätt att mäta är antalet människor som lever i sk mångdimensionell fattigdom ungefär 300 miljoner fler än de som lever under FN:s gräns för extrem fattigdom.
UNDP menar att måttet för jämlikhet borde vara ledande när länder utformar sin utvecklingspolitik. Att indexet för mänsklig utveckling påverkas så pass negativt av ojämlikhet ”visar att samhällen har mycket att vinna på att rikta sina insatser på reformer som främjar jämlikhet och rättvisa”, skriver organet i sin rapport.
Betydelsen av jämlikhet för ett lands välfärd aktualiserades nyligen genom den globalt uppmärksammade boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett. FN ansluter sig nu till analysen.
Rapporten framhåller också att vi nu borde ha lärt oss att det inte finns en standardlösning för alla länders utveckling. Länders och samhällens särart måste erkännas, menar FN-organet, som i samma andetag riktar kritik mot den traditionella synen på ekonomisk tillväxt:
”Ekonomisk tillväxt och dess koppling till utveckling kräver ett radikalt nytänkande” … ”Vi efterlyser därför en ny ekonomi – en ekonomi för mänsklig utveckling – där målet är att främja mänskligt välbefinnande och där tillväxtpolitik och annan politik utvärderas och genomförs kraftfullt så att mänsklig utveckling främjas – både på kort och lång sikt.”