OSLO.
FN:s klimatpanel IPCC och Al Gore får dela på årets fredspris. Den norska Nobelkommittén uppmärksammar som väntat klimatfrågan. Panelen får priset för sina vetenskapliga insatser och Gore för förmågan att få ut budskapet.
- Alla på jorden - vanliga människor, politiker och statsledare - måste göra allt som står i deras makt för att bromsa den globala uppvärmningen. Det krävs handling nu - innan människan förlorar kontrollen över klimatförändringarna, fastslår Ole Danbolt Mjøs, ordförande i den norska Nobelkommittén.
Anstormningen av journalister var större än på flera år när han prick klockan elva på fredagen höll sin traditionella presskonferens i det norska Nobelinstitutets lokaler i centrala Oslo.
Det blev en favoritseger. Bland de 181 nominerade kandidaterna valde Nobelkommittén två pristagare som spelat en avgörande roll i debatten om den globala uppvärmningen.
FN:s klimatpanel har, enligt Nobelkommittén, under två decennier lyckats uppnå allt bredare enighet om sambandet mellan mänskliga aktiviteter och storskaliga förändringar i klimatet.
- Den allra senaste tiden har sammanhangen framstått som allt klarare och konsekvenserna blivit allt mer synliga, sade Danbolt Mjøs.
Den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore får i sin tur fredspriset för att han med stor framgång lyckats förmedla det budskapet över hela världen.
- Genom sitt starka engagemang har han stärkt kampen mot klimatändringarna, underströk Nobelkommitténs ordförande.
Årets fredspris delas ut i Oslo rådhus samtidigt som världens ledare samlas på Bali för att dryfta en uppföljning av Kyotoavtalet. Norrmännen hoppas att uppmärksamheten kring IPCC och Al Gore stärker de krafter som förespråkar mer resoluta åtgärder.
Men Ole Danbolt Mjøs förnekar att priset ska ses som en spark i baken på USA:s president George W Bush som inte vill binda sig för långtgående överenskommelser mot utsläpp som stör klimatet.
- Ett fredspris innebär aldrig kritik mot någon utan ska ses som en uppmuntran till dem som arbetar för fred och mot konflikter.
Däremot fick den norska Nobelkommittén redan på fredagens presskonferens kritiska frågor om huruvida fredspriset nu blivit ett miljöpris eller rent av ett mediepris med tanke på Gores insats.
- När vi 2004 gav Nobels fredspris till den afrikanska miljö- och kvinnoaktivisten Wangari Maathai vidgade vi fredsbegreppet. Samma sak skedde när kommittén från 1960 och framåt uppmärksammade kampen för mänskliga rättigheter. Att förkämpar för mänskliga rättigheter får fredspriset ser vi i dag som något helt naturligt. Jag kan tänka mig att dagens fredspris på sikt uppfattas på samma sätt, svarade Ole Danbolt Mjøs.
Han hävdar dock att klimatförändringarna redan nu utlöser konflikter mellan människor och folk i kampen om bristande resurser:
- Det ser vi i till exempel Darfur och på andra håll i Afrika när bönder ställs mot nomader och bristen på vatten, skog och odlingsbar mark blir allt mer besvärande.
Kritiken mot Al Gores film "En obekväm sanning" för vetenskapliga brister påverkar inte den norska Nobelkommittén. Danbolt Mjøs betonade att den inte går i god för innehållet utan mer ser till Gores förmåga att engagera världen i klimatfrågan.