Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Fördel Bernie Sanders efter sensationella starten

Foto: Ethan Miller

Bernie Sanders har visat att inget försprång är ointagligt. Samtidigt räddade resultatet i Iowa med nöd och näppe Hillary Clinton från ett nederlag som hade kunnat bli förödande.

Oavgjort! Det är ett sätt att beskriva vad som hände i Iowa. Kärnfullt – men naturligtvis förenklat. Hillary Clintons minimala marginal, med 49,9 procent mot Bernie Sanders 49,6, är en matematisk vinst men knappast en moralisk.

Bernie Sanders går vidare till New Hampshire som en segrare, och han har bevisat att hans budskap verkligen fäster också när det verkligen gäller.

Hans kampanj är en gräsrotskampanj som med gräsrotsmått mätt slår Barack Obamas 2008, i fråga om antal unika bidrag (3,5 miljoner, med en snittgåva på 27 dollar), och i fråga om uppslutning.

Det kan inte beskrivas som annat än sensationellt att en vithårig, 74-årig proffspolitiker med raspig röst och orden ”vi behöver en politisk revolution!” lyckas attrahera 84 procent av unga väljare och 44 procent av kvinnorna i en delstat i den amerikanska mellanvästern. Ändå var det precis vad som hände.

Samtidigt kan Hillary Clinton dra en lättnadens suck över att slippa ett nederlag, och hon kan troligen tacka kampanjorganisationen, vars långsiktiga, noggranna fotarbete gav motståndskraft och utdelning.

Clinton är den första kvinnan någonsin att vinna ett primärval i Iowa – det är stort - och hon lockade en majoritet av äldre väljare, medelinkomsttagare och kvinnor (om än med överraskande liten marginal). Men hon har all anledning att vara vaksam. Hon förlorar med största sannolikt primärvalet i New Hampshire som hålls redan på tisdag och där Sanders har ett försprång på kring 20 procentenheter, även om hon har ett övertag i många andra delstater och ett opinionsmässigt övertag på nationell nivå. Det garanterar som vi har sett ingenting.

Hur det går under de kommande veckorna avgörs av en rad ingredienser. En handlar om hur uthållig och stark väljarkårens ilska mot ”etablissemanget” visar sig vara – samma ilska som med andra förtecken kanaliseras genom Donald Trump och Ted Cruz på den republikanska sidan, och som förkroppsligas av Bernie Sanders. Även om väljarna i Iowa tenderar att favorisera kandidater som står för ytterligheter, visar den politiska debatten att valet i år handlar om att protestera mot ett system som många ser sig svikna av.

Hillary Clinton har hittills har svårt att övertyga väljarna om att hon är uppriktigt kritisk mot - och inte tillhör - ”Wall Street”. Enligt vallokalsundersökningar i Iowa betraktar 83 procent av invånarna här henne som opålitlig. Motsvarande siffra för Bernie Sanders var tio procent. Allmänhetens skeptiska uppfattningar om henne är ingenting nytt, men kan vara Hillary Clintons allra största problem.

Men också Bernie Sanders står inför utmaningar. Han måste lyckas smitta fler med sin passionerade upprördhet mot girighet och för radikal förändring, om inte väljarnas drivkraft att slå tillbaka mot makten ska ge vika för rent strategiska överväganden.

Många amerikaner kommer välja den kandidat som de tror har bäst chanser att vinna över en republikansk motståndare i presidentvalet i november. Mycket talar nu för att Marco Rubio växer fram som en ledande republikansk kandidat. Den trenden gör det ännu viktigare för Demokraterna att nominera en ”valbar” person – Rubio anses betydligt svårare att slå än både Ted Cruz och Donald Trump, personer som ärligt talat nästan ingen i de etablerade kretsarna tycker om och som också motarbetas av stora delar av det republikanska partiet.

Och i det fallet har Hillary Clinton, än så länge, ett övertag.

Tre viktiga frågor för Demokraterna

Resultatet. Det extremt jämna resultatet i Iowa har rest frågor om detaljer i rösträkningen och fördelningen av delegater som det Demokratiska partiet i Iowa nu överväger hur det ska bemöta,.

Debatterna. Efter långvarig kritik mot partiledningen för att ha försökt hålla nere antalet tv-sända debatter, med misstanken att motivet har varit att gynna Clinton, har man accepterat att lägga till fyra nya tillfällen då Clinton och Sanders ska mötas.

Basen. Demokraterna har stora väljargrupper bland minoriteter, som afroamerikaner och latinos, grupper där valdeltagandet vanligen är lågt. För att behålla Vita huset är de avgörande och partiet måste se till att de har engagemang och förutsättningar för att rösta.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.