– Efter överläggningar med oppositionen begränsar vi insatsen till att tillsammans med andra upprätthålla flygförbudszonen. Den kommer därmed inte att medverka i strider eller mot mål på marken, säger Reinfeldt.
Enligt statsministern har de svenska diskussionerna utgått från att Sverige ska ta sitt ansvar för fred och säkerhet när medmänniskor hotas, när FN beslutar att ingripa och när vi har förmåga att göra det. Han betonar vikten av en bred politisk uppslutning bakom insatsen, vars syfte är att skydda den libyska civilbefolkningen.
– Vi har redan från början markerat vikten av humanitära insatser, att FN-beslut ska föregå ett svenskt deltagande och att vi ska få en formell förfrågan. Detta kom slutligen på plats nu på morgonen säger Fredrik Reinfeldt och förtydligar att Nato på tisdagsmorgonen skickat en förfrågan.
Miljöpartiet och Socialdemokraterna kommer att rösta ja till insatsen i Libyen då riksdagen på fredag formellt kommer att ta ställning till en proposition ställd av regeringen. Vänsterpartiet fattar ett formellt beslut först under onsdagen.
– Jag och Lars Ohly är i grunden positiva till propositionen. Vi tycker att det är viktigt att även Sverige bidrar till att skydda civilbefolkningen. Vi är också positiva till att regeringen så tydligt markerat att svenska plan inte ska delta i någon form av markanfall, säger Hans Linde, Vänsterpartiets utrikespolitiske talesman.
Miljöpartiets högst troliga blivande språkör Gustav Fridolin skriver i ett sms till DN.se att partiet beslutat sig för att stödja propositionen.
”Vi beslöt det efter att ha fått ta del av innehållet och såg det begränsade uppdrag den innehöll. Det är dock sannolikt inte det viktigaste svenska stödet. Nu gäller det att samla sig för att kunna fullfölja ett stort humanitärt uppdrag så fort chans finns”, skriver Fridolin.
Sverigedemokraterna är i nuläget det enda parti som säger nej till regeringens förslag.
Regeringen föreslår att högst åtta Gripenplan skickas, samt ett stort fraktflygplan av typen Hercules och ett spaningsplan. Tidsgränsen för insatsen är tre månader, men i praktiken räknar man med två månader. Insatsen ska kosta högst 200 miljoner kronor och omfatta cirka 130 personer. Beslutet togs vid ett extra regeringssammanträde på tisdagen.
– Vi måste komma ihåg att den militära insatsen inte kommer att lösa konflikten i Libyen. En politisk process måste därför inledas så snart som möjligt för att bana väg för fred och en demokratisk utveckling, säger Reinfeldt.
Statsministern har tidigare sagt att han inte tänker skicka ut svenska soldater i strid utan ett brett stöd i riksdagen. Regeringens diskussioner med Socialdemokraterna fortsatte på tisdagen. De handlar bland annat om huruvida det går att avgränsa vilken typ av markattacker som svenska Gripenplan kan delta i, hur länge insatsen ska pågå och vad den kostar.
– Det ligger både i Socialdemokraternas och regeringens intresse att det finns ett brett stöd i riksdagen när vi skickar soldater utomlands, säger Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin.
Senast svenskt flyg deltog i en krigsinsats var i FN-styrkan i Kongo 1961, då med flygplan av typen J 29 ”Flygande Tunnan”. Nu ska åtta Gripenplan ner till Libyen. De tas från den nordiska stridsgruppen på F17 i Kallinge.
– Det förbandet är väl förberett för att upprätthålla flygförbudszonen, säger överbefälhavare Sverker Göranson till TT.
Försvarsmakten har inlett sina förberedelser och enheten kan lämna Sverige tre dagar efter ett riksdagsbeslut. Enligt flygvapeninspektör Anders Silwer kommer planen troligen att placeras på Kreta eller Sicilien. Efter ytterligare någon vecka är alla resurser på plats och fullt ut redo att sättas in.
Det sker inget urval av piloter utan samtliga tio piloter i den nordiska stridsgruppen deltar. De har varit i beredskap en längre tid. 15 svenska officerare kommer att få stabsfunktioner inom Natos stridskommando.
Vad har piloterna för befogenheter om de blir attackerade?
– Jag har inte sett insatsreglerna än så det kan jag inte svara på. Men generellt sett har de en nödvärnsrätt att försvara sig, säger Anders Silwer.
Vad händer om planet blir nedskjutet och piloten hoppar ned i fallskärm?
– Då finns det ett omfattande system som Nato eller koalitionen svarar för. Piloterna har en nödsändare på sig, de får naturligtvis klara sig själva ett tag. Men sedan kanske de ska ta sig till en uppsamlingspunkt för att bli hämtade med exempelvis helikopter, svarar Anders Silwer.
I regeringens proposition talas om upp till 130 personer med ett tak på 250 för att möjliggöra temporära förstärkningar, påpekar ÖB:
– Men det är inte givet att det ska vara flygande resurser.
I sina förberedelser räknar försvarsmakten i dagsläget med att insatsen omfattar 120 personer varav tio Gripenpiloter, 35 tekniker, underrättelsepersonal och personal för skydd och bevakning. Dessutom tillkommer 15 personer för lufttankningen och 15 personer i stabsfunktioner inom Natokommandot.
Enligt Anders Silwer är Gripenplanen helt kompatibla med Natosystemen.
– Man använder vanlig radiokommunikation.