I dag och i morgon är den portugisiska huvudstaden i världspolitikens centrum, med en rad tunga toppmöten. EU håller sitt årliga möte med USA, Natos 28 medlemsstater träffas, liksom det fyrtiotal länder som deltar i Isafstyrkan i Afghanistan.

Dessutom hålls ett särskilt toppmöte mellan Ryssland och Nato, där president Dmitrij Medvedev deltar. Det är det första mötet på denna höga nivå sedan Georgienkriget 2008. Och det är förstås detta möte som tilldrar sig störst uppmärksamhet här i Moskva.

Meningen är att västalliansen och Ryssland ska komma överens om en gemensam syn på hot utifrån – som terrorism, narkotikahandel, pirater och nätattacker. ”Partnerskapet” ska få en ny skjuts.

– Mötet ska ses som en symbol för en förbättrad relation. Båda sidor kommer att anstränga sig för att visa att motsättningarna dem emellan inte är relevanta i dag, säger Fjodor Lukjanov, chefredaktör för tidskriften Russia in global affairs.

Senast en rysk president deltog i ett Natomöte var våren 2008 i Bukarest, där den då avgående Vladimir Putin i hårda ordalag varnade alliansen för att expandera österut. På tapeten den gången var en medlemskapsplan för Georgien och Ukraina, men av det blev nästan ingenting.

Många – särskilt i Ryssland – tror att Putin bara genom att visa sig i Bukarest satte stopp för de forna Sovjetrepublikernas Natointräde. Och några månader senare var Ryssland i fullt krig mot Georgien, medan Nato passivt såg på.

Sedan dess har de flesta västländer, inklusive USA, valt att ligga lågt i fråga om Georgien. Och även om det landets president Micheil Saakasjvili också finns på plats i Lissabon – han deltar i mötet om Afghanistan – är han i dag en bifigur.

Men om Lissabon ska bli en ”omstart” för Natos relation med Ryssland krävs aktivt diplomatiskt fotarbete från båda sidor. För motsättningarna finns där.

En av dem är det Europabaserade missilförsvar som Nato och USA planerar mot attacker från skurkstater som Iran och Nordkorea. Moskva har länge sett detta som en fientlig handling riktad mot Ryssland. Nu finns vissa öppningar, och många hoppas på skrivningar som får Ryssland att självt delta i missilskölden.

– Jag tror att allt tal om missilförsvaret kommer att hållas på en abstrakt nivå för att inte såra någon, säger Lukjanov. Det finns en stor efterfrågan på god stämning och den vill man inte förstöra.

I den ryska debatten finns alla åsikter representerade, till och med röster som vill se landet som Natomedlem i framtiden. Men talar man med vanliga ryssar är det svårt att se hur det skulle kunna ske. För de flesta är Nato fortfarande fienden.

– Nato och amerikanerna vill ta över Ukraina, Georgien och Centralasien från oss. Det enda som fungerar mot Nato är att visa styrka, säger Pavel, en medelålders man som jag träffar utanför t-banestationen Jugo-zapadnaja i Moskva.

Hans åsikt är nog ganska representativ, och den göds av otaliga inslag i tv och artiklar i de stora tabloidtidningarna.