Första maktskiftet på 50 år när Castro går

Efter månader av rykten bland Kubas politruker och tvetydiga formuleringar i de statliga medierna kom slutligen beskedet som alla väntat på.

I vargtimmen på tisdagsmorgonen, strax efter att de första exemplaren av regeringsorganet Granma hade lämnat tryckpressarna i Havanna, flög nyheten över världen: "Fidel Castro avgår."

De magiska orden fanns i ett öppet brev publicerat i Granma:

"Jag meddelar härmed att jag inte har för avsikt att söka, och inte heller kommer att tacka ja - jag upprepar - att jag inte har för avsikt att söka, och inte heller kommer att tacka ja till posten som president och överbefälhavarare", skrev Fidel Castro.

Beskedet kom i sista stund. Nu på söndag sammanträder den nyligen valda nationalförsamlingen på Kuba för att utse landets kommande regering och president. Fidel abonnerar sedan 1976 på presidentposten, men från och med på söndag kommer han av allt att döma att få en efterträdare.

Beskedet mottogs lugnt på gatorna i Havanna på tisdagen. Många Havannabor hade inte fått reda på nyheten, då de statliga medierna på Kuba spelade ned Castros besked trots att det var huvudnyhet i de flesta internationella medier.

I den splittrade och i vissa fall USA-finansierade inhemska oppositionen var reaktionerna desto starkare.

- Nu krävs ändrade lagar för att få till stånd respekt för mänskliga rättigheter, fria och rättvisa val, och ett frigivande av de politiska fångarna! sade den underjordiske oppositionsledaren Oswaldo Paya när DN ringde och meddelade honom nyheten tidigt på tisdagsmorgonen.

Många oppositionella ser beskedet som en vattendelare som kanske öppnar för mer yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Men några stora manifestationer på gator och torg förefaller osannolika, då oppositionsgrupperna är små och motsättningarna dem emellan är många och stora. Risken för ett brutalt gensvar från säkerhetsstyrkorna är också överhängande om det blir gatuprotester.

Sveriges ambassadör på Kuba, Christer Elm, tror snarare att förändringarna kommer att komma uppifrån.

- Regimen verkar övertygad om att den har tillräcklig kontroll för att ro det här i land. Raúl Castro kommer sannolikt att börja genomföra ekonomiska reformer, men det är oklart hur långt han är villig att gå, säger Christer Elm.

Mycket talar för att det blir Fidel Castros fem år yngre bror Raúl som axlar manteln som landets president. Han har varit ställföreträdande president sedan storebror Castro blev sjuk i juli 2006 och har en bakgrund som landets försvarsminister.

Raúl Castro har gjort sig känd för att vara en hårdför, men skicklig administratör. Militären har under hans ledning förvandlats till ett di-sciplinerat och väloljat krigsmaskineri, och de senaste åren har den även tagit över stora ekonomiska intressen.

Han sägs ha studerat den ekonomiska liberaliseringen av Kinas och Vietnams ekonomier noggrant, men ingen utanför den innersta cirkeln i kommunistpartiet vet om han har några planer på att tillämpa de recepten.

De senaste månaderna har dock löst tal om en "effektivisering" av jordbruket, slopat reseförbud för kubaner och en monetär reform blivit allt vanligare från regeringens sida.

Fidel Castro har under det senaste halvseklet, med god hjälp av statens propagandamaskin, förvandlat sig själv till själva reinkarnationen av revolutionen på Kuba.

Den idealiserade bilden av Fidel har dock falnat lite på sistone.

När jag nyligen var i Havanna förklarade många kubaner för mig att "Fidel är bara människa, alla ska vi dö nån gång".

Tanken på att han inte skulle komma tillbaka till makten verkade inte skrämma någon, men däremot de politiska och ekonomiska förändringar som kan komma när han en gång dör.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut