Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Första planet skickas på lördag

Mitt under riksdagsdebatten började åhörare protestera mot den svenska Libyeninsatsen.

När Bodil Ceballos (MP) talade började två personer på åhörarläktaren ropa "Hycklare!, Hycklare!, Hycklare!" och "Ni talar om att skydda civila samtidigt som ni säljer vapen till USA!" innan de fördes ut från läktaren av riksdagens vakter.

Under fredagen debatteras det svenska militära bidraget till Natoinsatsen i Libyen och det förmella beslutet ska fattas.  Alla partier utom Sverigedemokraterna stöder att Sverige bidrar med åtta Gripenplan och en styrka på 110 personer.

Till skillnad från norska och danska stridsflygplan får de svenska inte angripa markmål, en begränsning som drevs fram av Socialdemokraterna. Fyra—fem plan bedöms komma i väg under lördag

– Det riksdagen beslutar om i dag är historiskt, sade Moderaternas Cecilia Widegren, vice ordförande i försvarsutskottet, och tillade att det är första gången sedan 1960-talet och Kongokrisen som svenska stridsplan deltar i internationella insatser.

Att det kan ske beror på att Gripen är helt anpassat internationellt och till Nato, underströk Widegren. Och det har också blivit möjligt tack vare att Gripen är anpassat till Natos flygenheter och att Sverige, under första halvåret i år, leder den nordiska stridsgruppen NBG som EU:s tjänstgörande snabbinsatsstyrka och kan använda den flygenhet i form av Gripenplan som är en del av styrkan.

– Det breda stödet i riksdagen har varit helt avgörande, sade Widegren.

en och göra sitt första uppdrag i nästa vecka.

Mikael Jansson från Sverigedemokraterna, det enda parti som är emot den svenska insatsen med Gripenplan i Libyen, inledde riksdagens debatt om det svenska deltagandet.

– Vad har vi för rätt att ta ställning i ett inbördeskrig genom ett ensidigt bombardemang, sade Jansson som förutspådde en lång tid av svåra inbördes strider, även om rebellsidan skulle segra.

Jansson varnade för att ett klankrig avlöser striden mot Khaddaffi, om nu rebellerna skulle avgå med segern. Han framhöll att han inte på något vis ifrågasätter den svenska militärens goda syfte eller förmåga att klara uppgiften. Men Sverige kommer, även om vi inte deltar i markattacker, ses som en del av den Natoinsats som attackerar mål på marken.

Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman, Urban Ahlin, hävdade att det är, på ett sätt, ett lätt beslut för Sverige att delta i Libyeninsatsen.

– Vi ställer upp när FN kallar för att skydda civila, det är en svensk tradition, sade Ahlin och kommenterade Sverigedemokraternas hållning.

– Att säga att vi inte ska lägga oss i, det är osvenskt.

Ahlin konstaterade att det är ett stort ansvar för Sverige att delta med militära medel och saker kan gå fel på ett sätt så att oskyldiga civila skadas. Men Sverige ska noga övervaka att det mandat som FN beviljat verkligen följs och inte utvidgas. Ahlin sade att han är tveksam till en del av de attacker och bombningar som den tidigare USA-ledda och nu Nato-ledda styrkan har utfört.

– Det är olyckligt att Sverige inte ska delta i insatser mot marken, sade Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman.

Han beklagade att Sverige har snävat in sitt eget mandat.

– Att skydda civila kan inte göras effektivt enbart genom att upprätthålla en flygförbudszon, sade Widman och hävdade att om alla andra länder hade resonerat som Sverige så hade rebellsidan vid det här laget varit utraderad.

Med all respekt för dem som betonar vikten av att ha ett mandat som inte riskerar att leda till attacker som skadar civila, undrade Widman retoriskt om det är den internationella insatsen som är hotet mot civila, och inte Khaddaffi.

Ibland är risken med att ingripa mindre än risken att inte göra det, sade utrikesminister Carl Bildt när han anknöt till den oro som flera av de tidigare debattörerna luftat om hur insatsen i värsta fall kan skada civila.

Även om Sverige inte för egen del ska delta i attacker mot mål på marken, så stödjer Sverige fullt ut de länder som gör det och det FN-mandat som gör det möjligt, underströk Bildt.

Bildt konstaterade att de flesta före honom i talarstolen hade talat om stolthet över de svenskar som deltar i insatser och internationella ansträngningar.

– Den stolthet vi känner är viktig, det är viktigt som stöd för dem som i mycket svåra situationer gör sådant som innebär att de också kan riskera sina liv, sade Bildt.

Bildt framhöll att Libyen och länderna i Nordafrika är grannar till EU och att det som sker där just nu får högst påtagliga effekter i form av båtflyktingar som kommer till europeiska öar i Medelhavet. Då krävs det solidaritet, enligt Bildt.

– Lampedusa är en del av EU precis som Ven, Sicilien och Kreta och lika mycket som Öland och Gotland, sade Bildt.

Vänsterpartiets Hans Linde uppgav att det svenska bidraget behövs för att skydda civilbefolkningen i Libyen. Han varnade dock för att den internationella operationen utvecklas till något som går utöver FN-mandatets gränser och påpekade att det kan leda till att hans parti drar tillbaka stödet för den svenska insatsen. Linde menade att det finns länder i den internationella koalitionen som har andra intressen än att bara skydda civilbefolkningen.

– Vi förbehåller oss rätten att ompröva vår inställning och vi förutsätter att den borgerliga regeringen gör det samma, sade Linde.

Han hävdade att det är tydligt vad de svenska stridsplanen får göra.

– Vi välkomnar det tydliga besked som i dag ges att svenska plan inte får delta i attacker mot mål på marken, sade Linde.