Varje år dras miljoner hammarhajar och vitspetsiga oceanhajar upp ur haven. De flesta kastas tillbaka i vattnet när man skurit av de värdefulla fenorna, som sedan säljs som ingrediens till hajfenssoppa. Den mesta handeln går till Kina och Hongkong.

För några tiotal år sedan var hammarhajar och vitspetsiga oceanhajar bland de vanligaste hajarterna, både i haven och i kustnära områden. Men på grund av rovfisket som bedrivits i jakten på fenorna finns nu bara en femtedel av hammarhajarna kvar, och i Indiska oceanen och i Stilla havet bara en tiondel.

På ett internationellt möte om handel med hotade djurarter, CITES, i Doha på tisdagen fanns ett förslag om att reglera den internationella handeln med fenor från hammarhajar och vitspetsiga oceanhajar. Förslaget röstades ner, efter det att både Japan och Kina motsatt sig kontroll av fenhandeln.

Eftersom det är näst intill omöjligt att skilja en avskuren fena från en hammarhaj från fenor från andra hajarter argumenterade Kina för att en reglering av handeln inte skulle gå att genomföra i praktiken.

”Det har är en stor förlust för haven och för en storslagen art” skriver naturskyddsgruppen Oceana i en kommentar.

Det här är ännu ett bakslag för naturskyddsgrupper som arbetar för ett utökat skydd för hotade fiskarter.

I förra veckan röstade CITES ner ett förslag om förbud mot handel med blåfenad tonfisk. Blåfenad tonfisk kan inbringa stora summor, i rekordfall mer än en miljon kronor för en stor fisk på auktion i Japan.

En liten framgång för hajarna var att Håbranden, som bland annat finns i Nordsjön och Östersjön, kom med på listan över arter där handeln ska övervakas.

En tredjedel av världens sextiofyra hajarter är på gränsen till utrotning, enligt naturskyddsgruppen IUCN.