PEKING.
Hundratals hankineser fortsatte på fredagen att demonstrera i regionhuvudstaden Ürümqi i Xinjiangregionen i nordvästra Kina, rapporterar AFP. Kravallpolis ska ha använt tårgas.
Protesterna blossade upp på torsdagen på flera håll i Ürümqi, bara två månader efter de kravaller som krävde minst 197 liv.
Grupper av invånare demonstrerade på gatorna mot att en rad attacker den senaste tiden utförts med injektionssprutor.
Den statliga televisionen i västra Kina rapporterade att 476 människor sökt behandling sedan den 20 augusti efter att ha stuckits med sprutor.
Demonstranterna krävde att myndigheterna ska kunna garantera invånarnas säkerhet. Några av dem uppmanade även provinsen Xinjiangs högste chef Wang Lequan att avgå, enligt vittnesuppgifter till nyhetsbyrån Reuters.
Protesterna inträffar i en tid då Kina önskar största möjliga lugn, mindre än en månad före 60-årsdagen av folkrepublikens grundande den 1 oktober, då kommunistpartiet tog makten. Skärpt säkerhet råder redan i Peking.
Det tycks som om ett tusental personer hade samlats på torsdagsförmiddagen för att demonstrera i Ürümqi. Enligt BBC rörde det sig om hankineser, den etniska majoriteten i Kina, som ville protestera mot ökat våld på gatorna i provinshuvudstaden. Andra vittnesuppgifter gjorde gällande att uiguriska invånare, den turkiskspråkiga muslimska folkgruppen som är född i regionen, blev misshandlade av hankineser.
En uigur som misstänktes ha gått till angrepp med injektionssprutor slogs ned av en folkmassa, men räddades av polisen som tog honom till sjukhus.
Statliga kinesiska medier uppger att 15 personer gripits för att ha stuckit sprutor i 476 personer, som tillhör nio olika etniska grupper. De flesta av offren, 433 stycken, var hankineser.
Delar av den hankinesiska befolkningen har gett uigurer skulden för dåden. Därmed har den etniska spänningen mellan folkgrupperna åter ökat.
Grupper av uigurer hävdar att den snabba inflyttningen av etniska kineser till Xinjiang gjort att de själva och deras kultur kommit på undantag. Ekonomin har vuxit kraftigt i provinsen, men uigurer har svårt att konkurrera om de nya arbeten som skapats eftersom de saknar utbildning och kunskap i det kinesiska språket.
De känner sig som andra klassens medborgare och klagar på att det ökade välståndet framför allt kommer de inflyttade hankineserna tillgodo.