Ny demokrati: 30,2 procent
Syriza: 26,4 procent
Pasok: 12,6 procent
Oberoende greker: 7,4 procent
Gyllene gryning: 6,9 procent
Demokratisk vänster: 6,1 procent
KKE (kommunister): 4,5 procent
22.22 – Om det här valresultatet står sig minskar osäkerheten på kort sikt. Men det är viktigt att konstatera att det återstår väldigt mycket innan Grekland är tillbaka på torra land, man måste förmodligen omförhandla avtalet (om nödlån) och klara av en regeringsbildning, säger finansminister Anders Borg.
TT: Väntar omförhandling av lånevillkoren oavsett vilken regering som bildas?
– Ja, det tror jag är nödvändigt eftersom man ligger så långt ifrån att klara av avtalet i dag.
Anders Borg ser det också som naturligt att Grekland får mer tid att genomföra målen i reformpaketet från EU och IMF, vilket Tysklands utrikesminister Guido Westerwelle har föreslagit.
TT: Tolkar du valresultatet som ett stöd för euron?
– Ja, jag tror att man måste se att grekerna har landat i slutsatsen att de vill göra vad de kan för att stanna kvar i eurosystemet och fullfölja sina åtaganden.
21.42 Partier som vill uppfylla Greklands avtal om krisstöd fick enligt prognoserna på söndagen nog med röster i nyvalet för att bilda regering. Motståndarlägret förlorade, medgav vänsterpartiet Syrizas ledare Alexis Tsipras.
Många väljare hade haft svårt att bestämma sig, in i det sista.
– Tyvärr var jag tvungen att välja Ny demokrati. Jag hade föredragit något av de mindre partierna, men nu måste vi ha en regering, så jag lade min röst på det minst dåliga, sade Katarina Poseidon, 23-årig lärare, när TT träffade henne utanför en vallokal.
21.39 Antonis Samaras möter sina anhängare, och pressen, på Syntagmatorget i Aten.
21.35 Frågan om vilken regering som ska bildas i Grekland är fortfarande obesvarad, konstaterade SBAB:s chefekonom Tor Borg vid 21.30-tiden på söndagen.
– Inget är avgjort än så länge, men på finansmarknaderna blir det nog någon positiv reaktion på att inte Syriza bli det största partiet. Åtminstone på kort sikt, sade han till TT
– Det finns nog en bra sannolikhet för att det blir ett tredje val.
Oavsett vilken regering som tar över tror Tor Borg att det följer krav på att omförhandla Greklands lånevillkor.
– Men blir det en Ny demokrati-regering känns det stabilare på något vis.
21.26 Eurokursen gick upp efter det att det stod klart att det grekiska folket röstat för ett parti som vill låta landet stanna inom eurosamarbetet. Det skriver Reuters.
21.19 Det grekiska folket har röstat för att Grekland ska stanna inom eurosamarbetet. Det sa Ny demokratis ledare Antonis Samaras i ett tevetal där han lovade en snabb väg ur krisen. Partiet fick 29,5 procent av rösterna.
– Vi ska hedra de åtagande som landet tagit på sig, detta är en seger för hela Europa. Nu uppmanar jag alla ansvarskännande partier att delta i detta arbete och att bilda en ny regering. Vi har ingen tid att förlora.
21.05 Syrizaledaren Alexis Tsipras har ringt konservativa Ny demokratis ledare Antonis Samaras och gratulerat till valsegern, rapporterar TT:s utsände i Aten.
Partier som vill uppfylla Greklands avtal om krisstöd har av prognoser att döma fått nog med röster för att bilda regering.
Gratulationerna lämnades av Alexis Tsipras i ett telefonsamtal med Antonis Samaras, uppger en taleskvinna för Syriza på partiets högkvarter för TT.
Samtidigt anlände Tsipras till högkvarteret och mottogs med applåder av kollegor och partivänner.
Han gjorde inget uttalande, utan gick rakt in på ett möte med det verkställande utskottet för att förbereda ett tal senare under kvällen, som troligen kommer att hållas vid Atens universitets huvudbyggnad.
Enligt taleskvinnan ska Tsipras ha förklarat i telefonsamtalet med Samaras att han nu förväntar sig att Ny demokrati tar initiativ till att bilda en regering, då partiet fått flest röster i valet.
21.00 – De kan forma en regering, de andra partierna. De behöver inte Syriza, så vad är det för poäng med att försöka pressa Syriza till att ingå i en samlingsregering? säger Petros Tatsopoulos, Syriza-ledamot i Greklands parlament, till tv-kanalen Skai.
Samtidigt kommer uppgifter om att Syriza-ledaren Alexis Tsipras är på väg till partiets högkvarter.
I vimlet träffar TT:s utsände Vassilis Primikipis, medlem i Syrizas verkställande utskott.
– Att gå från 5 till nästan 30 procent medför ett stort ansvar. Inom partiet är vi mycket medvetna om svårigheterna som väntar oss nu, säger han.
Med hänvisning till att det ser ut som om Syriza återigen blir nummer två i parlamentet tillägger Primikipis att Syrizas maktbas inte bara handlar om medlemmarna i parlamentet, utan om förankringen bland greker.
Han avvisar bestämt spekulationer om att Syriza skulle kunna stödja en regering där socialistiska Pasok ingår, vilket uppgetts i grekiska medier.
– Det alternativet existerar inte. Inte med Pasok och inte med Ny demokrati. Det finns inget gemensamt att bygga en koalition på med dem.
– Det är de två partierna som ansvarar för den röra vi befinner oss i nu.
20.33 Valmyndigheten i Grekland har offentliggjort en prognos baserad på runt 3.800 valkretsar eller 18 procent av rösterna. Sammanställningen liknar Skais:
Ny demokrati 29,5 procent
Syriza 27,1 procent
Pasok 12,2 procent
Oberoende greker 7,6 procent
Gyllene gryning 7,0 procent
Demokratisk vänster 6,2 procent
KKE (kommunister) 4,4 procent
20.18 I en prognos baserad på runt 20 procent av rösterna har Ny demokrati ett litet övertag. redovisades i den grekiska tv-kanalen Skai. Enligt den får sju partier mandat:
Ny demokrati 29,5 procent
Syriza 27,0 procent
Pasok 12,4 procent
Oberoende greker 7,4 procent
Gyllene gryning 6,9 procent
Demokratisk vänster 6,2 procent
KKE (kommunister) 4,5 procent
Ny demokrati och Pasok får enligt prognosen tillsammans 159 av 300 mandat, och skulle därmed kunna bilda en regeringskoalition. Demokratisk vänster antas också vara redo att delta i en sådan koalition, rapporterar TT:s utsände.
Vallokalsundersökningarna från fem grekiska tv-stationer visar att Ny demokrati blir största parti med 27,5–30,5 procent av rösterna, partiet ges någon halv procents marginal till Syriza. De första färdigräknade valkretsarna visar liksom undersökningarna att valet är jämnt.
Men det är långt ifrån uppgivet på Syrizas högkvarter minuterna efter det att siffrorna presenterats.
– Vi måste vänta tills röstsiffrorna kommer in. Det är för jämnt för att dra några slutsatser, säger Dimitra Tsami, en av Syrizas partifunktionärer.
I de fem mätningarna får Syriza 27,0–30,0 procent.
Tredje största parti blir Pasok, som därmed kommer spela en avgörande roll när de två största partierna ska försöka bilda regering.
Skulle Ny demokrati och Pasok försöka få till en koalition skulle det troligen kräva stöd av Demokratiska vänstern, med 5,5–6,5 procent av rösterna enligt vallokalsundersökningarna.
Även en Syriza-regering skulle troligen kräva stöd från Pasok.
Nästan var tredje grekisk väljare, 32 procent, vill ha en samlingsregering med både Syriza och Ny demokrati, visar en opinionsmätning gjord av mätinstitutet GPO för tv-kanalen Mega.
Bara 18 procent skulle föredra en koalitionsregering ledd av Ny demokrati med Pasok och Demokratiska vänstern, vilket är vad de flesta räknar med blir vad som kommer att bildas i veckan. Omkring 15 procent skulle i första hand vilja se en koalitionsregering mellan Syriza och Demokratiska vänstern.
Enligt mätningen vill 74 procent av väljarna att Greklands regering omförhandlar lånevillkoren med tuffa åtstramningskrav i stödprogrammet med nödlån från EU och IMF, medan 24 procent tycker att det bästa vore att skrota hela avtalet.
De första färdigräknade valkretsarna visar liksom vallokalsundersökningarna att valet är jämnt, med ett visst övertag för Syriza i områden där socialistpartiet Pasok traditionellt dominerat i grekisk politik, som Kreta. Däremot var stödet som väntat starkt för Ny demokrati i partiledaren Antonis Samaras valdistrikt Pilos och Messinia. Enstaka gränsområden i norr, nära Makedonien och Bulgarien, där Ny demokrati traditionellt är starkt, visade också på ett övertag för Samaras.
De grekiska väljarna hade svårt att.
– Tyvärr var jag tvungen att välja Ny demokrati. Jag hade föredragit något av de mindre partierna, men nu måste vi ha en regering, så jag lade min röst på det minst dåliga, sade Katarina Poseidon, 23-årig lärare, när TT träffade henne utanför en vallokal.
Hon tycker att krisen i Grekland har lagt en börda på alla unga väljare, som utgör en stor andel av de 1,5–2,0 miljoner greker som enligt mätningar in i det sista inte hade bestämt sig för hur de skulle rösta.
Valet var det andra på sex veckor i krislandet, inne på femte året av recession och med en arbetslöshet på 23 procent.
I valet den 6 maj blev det dödläge i parlamentet, vilket det fanns risk för även i detta val.
På spel står enligt många bedömare Greklands framtid i eurozonen, och kanske även hela valutaunionens framtid.
Grekland har sedan drygt två år tvingats leva på nödlån från EU och IMF. I utbyte ställs krav på reformer och åtstramningar, vilket merparten av grekerna röstade mot den 6 maj. Men utan nödlånen är statskassan snart tom.
Enligt Syriza måste stödprogrammet göras om i grunden, för att inte recessionen ska bli onödigt lång och djup. Ny demokrati har dock valt att tona ned sina krav på omförhandlingar.
– I grunden handlar det om att göra rätt för sig, sade 69-åringen Nikos Theodossiades, på väg att rösta på Ny demokrati.