Fråga:
I flera intervjuer hänvisar muslimska företrädare till att anledningen till att Muhammedkarikatyrerna innebär en så allvarlig kränkning är att det har med muslimers identitet att göra. Vad menar de då?
DN.se

Svar:
Min uppfattning är att muslimska företrädare i detta sammanhang uppfattar människans identitet som primärt religiös. I dagens västeuropeiska samhällen uppfattas "identitet" ofta som något flyktigt och något socialt konstruerat. Vi kan till exempel växla identitet beroende på vilken roll vi för tillfället tar. Ibland tar yrkesidentiteten överhand, i andra fall kan rollen som fotbollstränare eller kristen vara det som är aktuellt och lyfts fram. Denna flyktiga identitet växlar också över tid. Generationstillhörigheten blir betydelsefull och man kan påstå att detta synsätt på identitet är förknippat med hur samhällen utvecklats i Västeuropa.
I motsats till detta finns föreställningen om människan som religiöst konstruerad, eller till och med konstituerad. Religionstillhörigheten utgör i ett sådant tänkande den första och främsta identiteten, och ibland den enda identiteten. Det är också detta som utgör en människas främsta identifikation. I ett sådant synsätt blir publiceringen av karikatyrerna i Jyllands-Posten en kränkning av muslimers identitet, speciellt bland dem som uppfattar religions roll på detta sätt. Synsättet på religion som en betydande del av människans "identitet" visas även i det faktum att många länder i världen anger religionstillhörighet i medborgarnas pass.

Fråga: Hur ser en vanlig muslim på att andra i världen bryter mot andra regler som koranen för fram (äta otillåten föda, skända koranen etc.) i jämförelse med att avbilda profeten Muhammed? Vad är det värsta?
Robin

Svar: Det är alltid svårt att beskriva vad den "vanlige" muslimen anser i olika frågor. Det finns mer än 1,2 miljarder muslimer i världen. De lever i olika länder, under olika villkor och har förstås skilda åsikter. Men de flesta muslimer bryr sig inte speciellt mycket om vad icke-muslimer gör ifråga om till exempel matvanor. Ur ett strikt teologiskt perspektiv så understöds en sådan uppfattning av de flesta tolkningar inom islam. Problemet uppstår när något som uppfattas som heligt skändas av icke-muslimer. Vad det värsta är kan vara svårt att svara på eftersom svaret kan vara individuellt, men för en troende muslim skulle jag tro att just skända Muhammad är det värsta. Han är intimt förknippad med islam och den som genom sitt liv och sin historia formar islam, det vill säga det finns en stark känslomässig koppling mellan Muhammad och den troende muslimen.

Fråga: Hur kommer det sig att några taffliga teckningar i en tidning ingen läser i ett land som få känner till lyckas mobilisera så stora massor? Upptar religionen verkligen en så enorm del av människors "uppmärksamhetsrum"? Jag tycker det känns överdrivet att som en del analytiker gör skylla på att folk rent allmänt lever under hårt politiskt tryck i Mellanöstern.
Jan-Erik Nylund

Svar: Många i Afrika och Asien idag, oavsett religionstillhörighet, delar en utbredd känsla av förnedring och utsatthet. Muslimer känner sig utsatta på grund av den politik som förs av världens ledande stater. Jag har fältarbetat i Syrien under de senaste åren och märkt hur människor blivit allt mer negativa till sina möjligheter att utvecklas och vara del av en rättvis värld. Misstron mot till exempel FN har växt sig starkare för varje år. Muslimska länder är inte heller demokratiska i samma mening som till exempel Sverige. I länder där människor inte kan uttrycka politiska åsikter på kan religionen bli en kanal för politiska handlingar - religion politiseras. Protesterna har också utförts av grupper som är deltar i lokala politiska konflikter, till exempel var det den förment sekulära Fatahrörelsen som påbörjade protesterna i Gaza, precis efter att de förlorat valet. Jag manar att man måste studera protesterna lokalt för att till helt förstå dem.

Fråga: Hej, Reaktionerna blev massiva efter publiceringen - kan man översätta det muslimer känner mot Jyllandsposten med något som vi lagom kristna skulle reagera lika starkt på?
Maria Engman

Svar: Nej, lagom kristna svenskar har inte samma känslor för sin religiösa tradition. En av mina kollegor ställde frågan i radio om man kanske skulle kunna jämföra med vad en förälder skulle kunna känna om dess barn förnedras. En sådan jämförelse kan vara ett sätt att beskriva hur en from muslim skulle kunna känna inför, inte Muhammadbilder med mer förnedrande motiv.

Fråga: På många av fotona på Hamas och Al Aqza martyrernas brigader bär männen Kalashnikovs och döljer sig bakom palestinasjal, de bär även på koranen, samtidigt som de avfyrar skott och sedan har de cigaretter i munnen. Så vitt jag vet så får man inte handskas med den heliga koranen på detta sätt och dessutom får man inte röka eller förespråka våldshandlingar (utom vid strid).
Anneli

Svar: i en strikt teologisk mening har du alldeles rätt. Koranen ska bevaras med varsamhet och man ska vara rituellt ren när man läser ur Koranen. Om en god muslim bör röka är en omdiskuterad fråga bland religiöst lärde, men på senare år har allt fler påpekat rökningens farliga sidor, och precis som du säger förespråkar inte sharia-rätt att en muslim ska utföra våldshandlingar mot andra människor. Men människor som tillhör en religion följer inte alltid de regler som den egna religionen ställer upp. Det är alltså skillnad på ideal och praktik i islam, precis som i alla religioner. Intressant att du noterar att det också enbart unga män som vi ser på bilderna. I många fall i Syrien och i Libanon liknar de mer en pöbel än fromma unga män som demonstrerar mot att deras profet blivit skändad.

Fråga: Den här frågan har troligtvis ställts av flera läsare men för säkerhets skull gör jag det också.
Varför är det förbjudet/känsligt att avbilda profeten Mohammed?
Magnus

Svar: Ingen har ställt frågan ännu och det är märkligt att så få gör det, tycker jag. Islam växte fram i en tid då avbildningar diskuterades flitigt. En debatt om avbildningar fanns även inom kristendomen, men där förlorade de som ville ha ett bildförbud. Under islams första århundraden (600-1000-tal), formades en norm som inom sunnitisk islam att förbjuda avbildningar av varelser som har en själ. Inom shiitisk islam kan bilder av Muhammad förekomma, men de blir förbjudna om människor vill tillbe dem. I modern tid kan man inte upprätthålla ett allmänt bildförbud och bildförbudet har börjat gälla i första hand Muhammad.
Troende muslimer är känslomässigt förknippade med Muhammad, speciellt genom att hans sätt att utöva islam blir norm. Han beskrivs ibland som den mest kompletta människan i världshistorien. Koranen kan vara svårtolkad och motsägelsefull. Så är det med alla religiösa texter. Till exempel ifråga om bön - det är svårt att utläsa ur Koranen hur många gånger en troende muslim bör be varje dag och hur. Det är genom Muhammads exempel bönen och flera andra riter tar form.

Fråga: Jag undrar om media avspeglar bilden korrekt av muslimernas ilska och vrede. Är det inte fundamentalister som "showar off" framför löpsedelsjagande journalister? Kan en sån här sak leda till ett fjärde världskrig? Kanske inte denna gång, men skulle det kunna tror du i framtiden?
Gustav Engman

Svar: Du har delvis rätt i att detta är islamister som "showar off". Om de hade varit starkt folkligt förankrade protester borde det kanske ha varit fler demonstranter ute på gatorna. Men de rörelser som vill att polariseringen ska bli allt tydligare mellan länder med muslimska befolkningar och länder i Väst tjänar på utvecklingen. Islamisters argument har vunnit mark. Mannen och kvinnan på gatan i Damaskus, Kairo och Kuala Lumpur delar deras kritik av USA och kriget i Irak, Israel-Palestina och att FN:s roll. Men jag tror inte att detta leder fram till något världskrig. Muslimska stater är politiskt oeniga och ekonomiskt och militärt svaga,

Fråga: Jag minns att i min lärobok på högstadiet var det bilder på Muhammed. Bilder på Muhammed är ju inget nytt fenomen. Varför blir reaktionerna så starka nu?
Daniel

Svar: Liber förlag har något ryggradslöst dragit in en lärobok med en Muhammadbild. Jag tror inte att vi ska försöka skriva om historien. Muhammadbilder har varit en del av olika muslimska traditioner inom islams mystik, sufismen, shia, persisk miniatyrkonst, i konst och litteratur i Indien och Syd- och Sydostasien. Men bilderna i Jyllands-Posten är karikatyrer och inte till exempel skildringar av händelser i Muhammads liv som i persisk miniatyrkonst. Dessutom är bilderna inte längre centrala i konflikten. Nu riktar sig protesterna mot en känsla av generell förnedring av islam och av utsatthet och förtryck. Många sätter in konflikten i ett större sammanhang och ser sig som illa behandlade, vad gäller Irak eller hur muslimer ghettoiseras i Västeuropa. Dessutom har protesterna mot bilderna i olika muslimska länder olika grund, och bör även kopplas till interna motsättningar i varje enskilt land.

Fråga: Är islam i sin grundtanke förenlig med ett sekulariserat samhälle där man kan skämta och driva med allt? Eller kräver islam som religion ett visst inflytande över samhället?
Jonte

Svar: Ingen religion är ett statiskt, enhetligt system. De är alla en form av processer som utvecklas med samhället. Islam kan tolkas som en sekulär tradition. Idag finns gaymuslimer som läser in rätten till homosexualitet i Koranen, muslimska stå-uppare som är troende men driver med det mesta och muslimer som förordar att kvinnor kan leda en predikan och be med män. Samtidigt finns det rörelser som menar att islam är en samhällsordning och vill inrätta hela samhället efter religionen. Islam är mångfacetterat - man kanske skulle tala mer om islamer, än islam.

Fråga: Vilket stöd finns det i koranen för att utföra dessa våldshandlingar som vi ser idag?
Tomas Strandberg

Svar: Alla religiösa texter, inklusive Koranen, är tolkningsbara. Dessutom kan läsa selektivt. Det går säkerlt att finna någon som menar att islam utsatts för ett angrepp och därmed ger sharia-rätten, (snarare än Koranen), ett stöd för försvar av islam. Men mittfåran av sunnitisk islam anger att våld blir tillåtet inom sharia-rättens ram vid militära angrepp. På TV-bilderna från Beirut kunde man se hur imamer försökte stoppa unga män från att kasta sten mot det danska konsulatet. Muslimer tolkar sina källor - och islam - på olika sätt.

Fråga: Det ryktas om att Syriens regering låg bakom stormingen av ambassaden i Damaskus och protesterna i Libanon och inte "folket", dvs gemene man pa gatan....(svart att definiera "folket") Vad tror du om det?
Jennifer

Svar: Eftersom jag själv fältarbetat flitigt i just Syrien tycker jag att det är fel att tala om Syriens regering som en enhet. Det syriska ledarskiktet är djupt splittrat och det finns krafter i Syrien som har mycket att vinna på att skapa oro - och samtidigt finns det andra som inte vill att maktbalanser ska förändras. Båda ryms under rubriken "den syriska regeringen" . Det finns flera olika säkerhetstjänster i konflikt med varandra, rika familjer som dominerar det ekonomiska livet och har förgreningar in i landets politiska system. Korruptionen är spridd och det politiska livet närmast avideologiserat. Samtidigt är det nog naivt att tro att människor inte skulle kunna organisera en demonstration spontant, speciellt om det sker under "beskydd" av någon del av statsapparaten. När demonstrationer väl tillåts går de ofta överstyr - kanske eftersom ingen erfarenhet finns av hur man demonstrerar. I Libanon är situationen lite annorlunda och ryktena om syrisk inblandning och bussning av demonstranter till centrala Beirut florerar. Spänningarna mellan olika etniska och religiösa grupper är stora och spelar nog stor roll för varför man demonstrerar. Demonstrationerna kan vara arrangerade, men kanske inte på samma sätt som i Syrien. Muhammadbilderna blir en katalysator för andra konflikter.

Fråga: Har det någon betydelse att Danmark har en flagga som är baserad på det kristna korset, den symbolen som användes av korsriddarna?
Hade reaktionerna varit annorlunda om Jyllandsposten hade get sig på samtliga världsreligionerna i sin svit, och inte bara en?
Var finns en sansad kanal i "väst" för alla de muslimer som kääner sig kränkta över publiceringen? Och skulle vi lyssna?

Svar: Nej, jag tror inte korset har någon större betydelse. Möjligen hade reaktionerna blivit annorlunda om alla religioner blivit utsatta för liknande karikatyrer. Det är ju direkt pinsamt att Jyllands-Posten tydligen valt att inte publicera karikatyrer av Jesus med hänvisning till möjliga läsarreaktioner.Man börjar verkligen fundera över motiven till publiceringen av Muhammadbilderna. Karikatyrer, nidbilder och liknande har jag sett ganska många. Jag tycker att kvaliteten är låg. Jag förstod att de här bilderna skulle väcka en reaktion hos muslimer men bilderna är ganska fantasilösa. När det gäller sansade kanaler i "Väst" vill jag vidga frågan och understryka vikten av en bra integrationspolitik. Det finns många kloka muslimer som sagt många bra saker i media, men jag tror inte så många lyssnar. En risk är att islamofobin växer.