I dag röstar den franska nationalförsamlingen ännu en gång om Hadopi-lagen mot illegal fildelning. President Sarkozy har tvingats göra ändringar efter att Frankrikes författningsdomstol underkänt den förra versionen.
Författningsdomstolen (Conseil constitutionnel) slog i ett uppmärksammat beslut i juni fast att tillgång till internet är att betrakta som en medborgerlig rättighet. Dessutom påpekade domstolen att rätten att betraktas som oskyldig till dess att motsatsen bevisats måste gälla även brott mot upphovsrätten.
Därmed föll Sarkozys förslag att personer som misstänks för illegal fildelning skulle kunna stängas av från nätet genom ett myndighetsförfarande, baserat på anmälningar från upphovsrättsinnehavare. En så långtgående åtgärd måste föregås av bevisprövning och beslut i domstol, enligt författningsdomstolen.
Hadopilagen, så kallad efter den myndighet som ska administrera kampen mot upphovsrättsbrott på nätet, är nu tillbaka i ny tappning.
Myndigheten får endast ägna sig åt att skicka varningsbrev till misstänkta fildelare. Astrid Girardeau, reporter på Liberations sajt Ecrans, berättar för DN.se att Hadopimyndigheten också kan kräva att misstänkta installerar ett särskilt filter på sina datorer. Närmare detaljer om denna mjukvara är inte kända, enligt Girardeau.
Avstängning ska föregås av domstolsbeslut, men processen blir summarisk. Det sker ingen förhandling och beslutet ska fattas av en ensam domare.
Straffet för brott mot upphovsrätten kan bli tre års fängelse, 300.000 euro i böter eller ett års avstängning från internet.
Enligt bedömningar i flera franska medier kommer nationalförsamlingen på tisdagseftermiddagen att rösta ja. Sedan väntar dock flera steg i den politiska processen innan lagen blir verklighet.
President Sarkozys försök att vässa vapnen mot digital piratkopiering har även fått konsekvenser utanför Frankrike. EU-parlamentarikerna har under behandlingen av det så kallade telekompaketet oroats av den franska utvecklingen. De har därför förslagit en paragraf som i likhet med franska författningsdomstolen kräver domstolsbeslut innan någon eventuellt stängs av från internet.
Detta har ministerrådet inte accepterat, med argumentet att sådant ska medlemsländerna fatta beslut om själva. Hela telekompaketet kommer därför att gå in i en tredje förhandlingsrunda, en så kallad förlikning. Sverige spelar en nyckelroll, eftersom vi är ordförandeland i unionen fram till nyår.
Telekompaketet är ett stort lagförslag som främst syftar till att uppdatera EU:s regler för konkurrens, konsumentskydd och tillsyn på marknaden för telefoni och internet.
För de franskspråkiga finns en sammanfattning av alla turerna kring Hadopilagen att läsa här på Liberations sajt Ecrans.