Lördagskvällens dödsskjutningar mot armébasen i Massereene som krävde två soldaters liv medan två andra soldater skadades liksom två pizzabud har skapat stor oro. Utbrytargruppen The Real IRA som även låg bakom bombningarna i Omagh 1998 där 29 människor dog och över 200 skadades, har tagit på sig attentatet.

Storbritanniens premiärminister Gordon Brown uttryckte stark kritik mot attentatet under måndagens krismöte och även Sinn Feins ledare Gerry Adams och vice försteministern Martin McGuinness fördömde attacken. I ett uttande till The Times sa Martin McGuinnes att attentatet var en tydlig signal om att IRA vill återuppta kriget och att deras intentioner är att få tillbaka soldater på gatorna.

Attentatet mot militären är det första sedan 1997 men Lena Karlsson på Utrikespolitiska Institutet tror inte att det kommer att påverka fredsprocessen i någon större utsträckning.

- Det ska väldigt mycket till för att det här ska få några större effekter. Freden har blivit en naturlig del i samhället och människor känner sig trygga och slappnar av. Det förklarar även attentatet i lördags. För några år sedan skulle militärerna aldrig gå ut utan att täcka upp för varandra. Nu vidtar man inte samma säkerhetsåtgärder, säger hon.

Lena Karlsson menar dock att regeringen borde ha varit förberedd på att det här skulle hända förr eller senare.

- Utbrytargrupperna har under en lång tid ökat sin aktivitet och skaffat mer sofistikerade vapen. De verkar i allt mindre grupper och blir därför svårare att infiltrera. På senare år har de riktat in sig på att attackera katolska poliser, säger hon.

I november förra året gick den brittiska och irländska Vapenkommissionen IMC ut och varnade för att våldet från republikanska utbrytargrupper har trappats upp. Men man betonade samtidigt att grupperna inte är tillräckligt starka för att driva en mer omfattande terrorkampanj eftersom de saknar allmänhetens stöd och inte har tillräckligt med finansiella resurser. I Vapenkommissionens rapport framgår också att det totalt finns cirka 80 aktiva medlemmar i utbrytargrupperna. Medlemmarna kommer delvis från gamla IRA men består till större delen av yngre personer.

- IRA har egentligen monterat ner sin terrororganisation men i utbrytargrupperna finns villiga adepter som är beredda att föra arvet vidare, säger Lena Karlsson.

Att attackerna inträffade just nu tror hon beror på att man helt enkelt upptäckt en lucka i säkerheten. Utbrytargrupperna är medvetna om den genomslagskraft de får genom att angripa militären och utnyttjar det för att få publicitet.

- Flera av de attentat som utförts under senare år har inte blivit särskilt uppmärksammade. Stödet till utbrytargrupperna har minskat och för att få tillbaka det måste man ta till extrema metoder, säger Lena Karlsson.

I dagsläget finns det fyra utbrytargrupper ur det gamla IRA varav the Real IRA är den mest uppmärksammade. Efter Omaghbombningarna försvann flera av grupperna medan the Real IRA låg lågt under några år för att sedan komma tillbaka.

De senaste två åren har gruppen varit ansvarig för att ha dödat fyra människor men ingen tror i dagsläget att den ska lyckas med att upprätthålla en seriös och genomgående kampanj, skriver The Independent.

Trots det upptrappade våldet är Lena Carlsson inte orolig över att fredsprocessen ska vara hotad.

- Samhället har förändrats enormt mycket under de senaste åren. Tidigare vågade människor inte prata med varandra men i dag finns ett helt annat utbyte. Människor rör sig mycket friare och de vågar besöka områden som de varit i tidigare. Befolkningen går också ut och fördömer attacken och när det inte finns någon som försvarar attacken, finns det heller inga anhängare till de här grupperna, säger hon.