I april i fjol stormade populistpartiet Sannfinländarna fram och nära nog femdubblades i valet. Öppet flyktingfientliga och islamofobiska företrädare kunde ta tunga riksdagsposter. Partiledaren Timo Soini talade om att han förändrat Finland och åstadkommit en ”jytky”, en stor explosion.
Inför andra omgången i presidentvalet på söndag talas nu om en ”counter jytky”. De nationalistiska kandidaterna är bortröstade och valexperter ser förvånat hur ungdomar spontant blivit politiskt aktiva och kvinnor tar ställning mot sina traditionella partier.
– Pekka Haavisto har satt i gång något som påminner om vad som hände i Obamas kampanj i USA, säger statsvetarprofessorn och tv-valskommentatorn Göran Djupsund.
– Kampanjen har växt och drivits underifrån. Det är människor som vill visa vad de står för genom att stödja en kandidat som de upplever står för något nytt.
Pekka-kampanjens högkvarter på Gräsviksgatan i centrala Helsingfors syns inte från utsidan. Kampanjledaren Riikka Kämppi och hennes medhjälpare är tillfälligt inhyrda hos ett eventbolag.
– Det är framför allt i de sociala medierna som vår kampanj syns. Vi har inte pengar till några gatukampanjer eller stora tidningsannonser. Vi har över 100 000 vänner på Facebook. Människor gör egna videofilmer och lägger ut dem på Youtube, säger Riikka Kämppi.
Hon visar entusiastiskt på datorn när några män ”spontant” börjar sjunga Jean Sibelius klassiska "Finlandia" på Centralstationen som manskörens hyllning till Haavisto, hur folk stannar till och sedan börjar sjunga med. Hittills har filmen drygt 160 000 visningar.
Skämttecknare har gjort sexanspelningar kring Haavistos kandidatnummer 2. Som det gamla paret i sängen, där hustrun klagar över deras tråkiga traditionella sex och maken föreslår att de ska pröva nummer två i stället.
På kaffebarer har baristan format mjölkskummet på toppen till en tvåa, intill motorvägar har ungdomar skrapat fram gigantiska tvåor i snön, i villafönstren är julbelysningen formad till tvåor.
Kultur-Finland har ställt upp för Haavisto med flera stödkonserter. På den första återförenades rockgruppen Ultra Bra efter tio år.
– Här i Finland är det som om Beatles skulle spela tillsammans igen, förklarar Riikka Kämppi.
– När vi gick till andra omgången var det något nytt som hände. Det har blivit ett bättre politiskt klimat, att det finns plats för alla oavsett om man pratar konstigt, är homosexuell, flykting eller något annat.
Pekka Haavisto blir själv blank i ögonen när han berättar för DN om mötena med människor i kampanjen.
– Vi kom till Imatra nära ryska gränsen vid halvelvatiden i söndags kväll. Ett par hundra ungdomar väntade på oss med en jättestor Pekka-banderoll. Det blev en massa bra frågor och först vid midnatt kunde vi sluta mötet.
– Det är som ett nytt fenomen i Finland.
På ungdomsjobbsmässan lyssnar ett tusental ungdomar artigt på de båda presidentkandidaterna. Den enda spontana applåden får Pekka Haavisto när han tar avstånd från rasism, och efteråt står ungdomar i kö för att få bli fotograferade tillsammans med honom. Rödhåriga Sabina Muksin tränger sig fram för att få krama honom.
– Tack vare dig behöver jag inte vara rädd. Jag har kompisar som tvingats byta skola för att de utpekats som homosexuella, berättar hon för journalisterna.
Trots det nya politiska klimatet i valrörelsen menar statsvetaren Göran Djupsund att Pekka Haavisto förlorat på att en del medier ägnat mycket stor uppmärksamhet åt hans homosexuella relation. Mätningar visar att en del väljare som röstat på Niinistö motiverar det med sin inställning till parförhållanden.
– Haavisto kan vara nöjd om det står en fyra först på hans resultatrad, och en femma på Niinistös på söndag kväll, säger Göran Djupsund.