Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Fredspristagaren Liu Xiaobo är död

Kinesiska fredspristagaren Liu Xiaobo har avlidit, uppger nyhetsbyrån AFP. Han blev 61 år gammal.

Liu Xiaobo var en uttalad regimkritiker, som har vårdats på sjukhus en längre tid. 

Han var en av Kinas mest kända politiska fångar och dömdes 2009 till elva års fängelse för omstörtande verksamhet. Lui Xiaobo, professor vid ett universitet i Peking, var en av författarna till manifestet Charta 08 som krävde stora politiska reformer i Kina.

Året därefter fick han fredspriset till Nobels minne.

– Jag ser fram emot den dag då mitt land har blivit ett land med yttrandefrihet, där alla medborgare har samma rätt att yttra sig, sade Liu i december 2009, och orden lästes upp av Liv Ullmann vid fredsprisceremonin i Oslo.

Fredspriset ledde till försämrade relationer mellan Norge och Kina, då Kina ansåg att priset användes för att ”lägga sig i Kinas inre angelägenheter och kränka Kinas juridiska suveränitet”.

Liu Xiaobo släpptes nyligen ur fängelset av medicinska skäl, sedan han drabbats av cancer. Han fick ta emot besök från utländska läkare, men har inte fått lämna Kina. 

– Det är en stor personlig tragedi för familjen och hans fru, som suttit i närmast husarrest hela tiden, så mina tankar går till henne och hennes framtida öde. Samtidigt är det en tragedi för Kina också eftersom han varit en av de som vågat säga emot regimen. Hans kamp har slutat och det här är avskräckande för många andra i Kina och att prata högt om de här frågorna, säger Marina Svensson, professor i det moderna Kinas samhälle på Lunds universitet.

Hon har varit i kontakt med vänner i Kina och även sett att flera användare på mikrobloggen Weibo och appen WeChat uttryckt sin sorg över beskedet.

– Censuren hinner inte alltid med på sociala medier och många uttrycker sin bestörtning och sorg där. En del skriver hans namn, vissa postar bara en bild på ett tänt ljus, vissa postar bilder på hans tomma stol från Oslo, en del postar hans födelsår och dödsår, säger Marina Svensson.

– Någon skrev: Han var modigare än oss, han led för oss, men vi kan inte ens säga hans namn.

Mattias Burell, doktor i statsvetenskap och Kina-forskare vid Uppsala universitet, lyfter fram Charta 08 som en av Liu Xiaobos viktigaste gärningar, vid sidan av hans nyckelroll i samband med studentdemonstrationerna vid Himmelska Fridens Torg i Beijing 1989. Charta 08 var ett manifest på 19 punkter som lyfte fram förslag på bland annat mötesfrihet, organisationsfrihet, pressfrihet, korruptionsbekämpning, ekonomisk balans mellan stad och land och en sannings- och försoningskommission i Kina.

– Dels var det en tajming att Charta 08 skulle presenteras 2008 eftersom det då var 60 år sedan den internationella deklarationen för mänskliga rättigheter skrevs. Dels ville man få en hävstångseffekt av manifestet Charta 77 som skrevs 1977 i Tjeckoslovakien ett knappt decennium innan Berlinmurens fall, säger Mattias Burell.

Liu Xiaobo dömdes till 11 års fängelse 2009 och skulle ha blivit frisläppt år 2021. 

–  Det är en tragedi att en man vid 61 års ålder dör av levercancer. Det är möjligt att det var fel på kroppen, men det finns misstankar är att han inte fick den diagnos och behandling som krävdes under fängelsevistelsen, säger Mattias Burell och fortsätter:

– En annan tragisk aspekt är att det troligtvis är få kineser, speciellt ungdomar eller unga kineser, som känner till Liu Xiaobo eftersom censuren är så stark i Kina. Kommunistregimens högsta önskan är att västnationer glömmer bort honom, eller ännu bättre betraktar honom som en statsfiende och en skurk. Det jag är rädd för är att det även i västmedier bara kommer att vara en blipp på radarn och sen går allting vidare, säger han.

Mattias Burell menar att Liu Xiaobos politiska symbolvärde kan jämföras med Dalai Lama eller konstnären Ai Weiwei.

– Liu Xiaobo valde att stanna kvar i det auktoritära Kina, även efter undertryckandet av studentdemonstrationerna på Himmelska fridens torg 1989, och gå helt på tvärs med regimen och ta konsekvenserna av detta. Men han är absolut i samma liga som Ai Weiwei och Dalai Lama, men bara mindre känd i västvärlden. Dessa tre personer representerar olika saker inom Kinas politik och samhällsliv, men i politisk symbolladdning skulle jag absolut sätta Liu Xiaobo där uppe, säger Mattias Burell.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.