Slutet för generalernas skuggstyre — eller början på en smygande islamisering? Opinionen står och väger inför folkomröstningen om ändringar i Turkiets grundlag på söndag. Den kan bli avgörande för Turkiets färd mot EU.
Datumet för omröstningen, 12 september, är laddat med symboltyngd. Exakt 30 år tidigare, 12 september 1980, deklarerade general Kenan Evren i ett tv-tal att militären tagit makten i landet.
Det var en i raden av militärkupper i den turkiska republiken. Genom årtiondena har generalerna, tillsammans med rättsapparaten, betraktat sig som väktare för landsfadern Kemal Atatürk sekulära stat — med rätt att störta demokratiskt valda regeringar om så behövs.
- Rättsapparaten är oerhört kemalistisk och präglas av synen att staten är till för att skydda staten mot medborgarna, säger Ingmar Karlsson, Sveriges förre generalkonsul i Istanbul.
Men "den djupa staten" är pressad av regeringen under partiet AKP, som har rötter i politisk islam. På söndag sker en viktig kraftmätning, då folket ska rösta om regeringens förslag att reformera den författning som de gamla kuppgeneralerna skrev. Opinionsmätningar tyder på ett mycket jämnt lopp.
Militärens och de höga juristernas makt ska begränsas, om regeringen får som den vill. Författningsdomstolens ledamöter ska väljas på tolv år i stället för livstid, antalet ledamöter utökas och vissa av dem ska tillsättas av parlamentet och presidenten. För den gamla eliten är reformen ett stort hot, ett försök från AKP att underminera Turkiets sekulära grund och ta total kontroll över statsapparaten. En serie sammansvärjningar och kupplaner mot regeringen har avslöjats.
- Oppositionen är emot varje form av förändring och ser detta som ett hot mot den gamla klassens makt, inte minst militärens, säger Ingmar Karlsson.
EU är positivt till reformplanen, som redan är godkänd av det turkiska parlamentet. En modernare och mer demokratisk författning ses som ett avgörande steg mot turkiskt EU-medlemskap. Samtidigt finns en oro i väst över vart AKP ska leda Turkiet. På senare år har Turkiet stärkt sina band österut, till länder som Syrien och Iran, medan relationen till Israel är rekordusel efter Gazakriget och Israels bordning av aktivistfartyget Mavi Marmara som kostade nio turkar livet.
Inför folkomröstningen har EU-kommissionen kritiserat AKP-regeringen för att kväsa den allmänna debatten med skräckpropaganda om följderna av ett nej.
- Debatten är hätsk på båda sidor, kommenterar Ingmar Karlsson, som inte tvivlar på AKP:s demokratiska värderingar.
- De har varit vid makten nu i snart åtta år, och har gjort mer för att demokratisera och europeisera det politiska livet i Turkiet än vad de sekulära regimerna gjort.