Graffiti är målat vid ingången till den inhägnade skolan med en liten asfaltskolgård och slitna fasader. Samma morgon som vi besöker skolan har eleverna i demokratisk anda röstat om en ockupation – jasidan vann knappt.

En anledning är att de ännu inte har fått läroböckerna för höstterminen.

– Vi har fått cd-skivor med läromaterial på, men alla har inte dator. Dessutom är det jobbigt att läsa en hel bok på en pdf-fil, säger Ilias Apostolopoulous som går i tredje ring.

Några av eleverna sätter sig huller om buller på en parkbänk och berättar upprört om alla försämringar i skolan. De har färre lärare, få och gamla datorer och får nöja sig med fotokopior eller cd-skivor som undervisningsmaterial.

Så ser situationen ut för många skolor i Grekland i dag, och eleverna börjar få nog. Flera hundra skolor i Grekland uppges vara ockuperade av studenter som tröttnat på den undermåliga undervisningen. Genom att inta skolan hindrar de lärarna från att komma in och turas sedan om att vakta ingången.

Det är inte bara de indragna medlen för skolan som upprör.

– Dessutom tycker vi det är fel att vi måste ta extralektioner efter skolan för att få tillräckligt bra undervisning. Vi borde få bra utbildning gratis, säger Christina Paulitina.

Extralektionerna kostar minst 300–400 euro i månaden. En summa som inte alla har råd med.

Att ockupera skolan är att ta ansvar och stå upp mot politikerna, tycker de som röstade ja.

Men Ilias Apostolopoulous hade hellre haft lektioner.

– Ockupationerna leder ingen vart. Jag vill att skolan ska vara öppen. Det här gör det inte lättare för oss att lära oss saker.

Han och flera andra är också oroliga för att de inte kan ta sin examen om ockupationen pågår länge. I besparingarnas tid har skolorna dragit in på antalet tillval som eleverna kan göra. Lärarinnan Giorgia Galayo förlorade jobbet för någon månad sedan då italienska plötsligt drogs in som andra språk.

– De har inga pengar att betala lärarna. Detta trots att 30.000 studenter har valt italienska som andra språk.

Giorgia Galayo berättar att skolorna dessutom börjat dra in på andra ämnen.

– De erbjuder bara basämnena: engelska, religion, historia, matematik och grekiska.

Hon tycker utvecklingen är tragisk.

– Har vi inte ett bra utbildningssystem finns det heller ingen framtid för det här landet. I stället för att spendera pengar på militära utgifter borde de satsa på utbildning.

Giorgia Galayo försöker klara sig på arbetslöshetsersättningen på 450 euro i månaden. Men hon får knapra på sina besparingar för att det ska gå runt. Jobb finns inte att få, inte heller enklare som snabbköpskassörska.

Enligt Giorgos Alevizakis, vice ord­förande för Lärarnas fackförbund, går 2,69 procent av den grekiska brutto­nationalprodukten till utbildning.

– Det är väldigt lite. Skolorna får allt mindre pengar och man har tagit bort många aktiviteter runt omkring, till exempel extra hjälp till elever som har det svårt. Dessutom har antalet lärare minskat.

Samtidigt har lärarnas löner sänkts. Själv har han gått från 1.300 euro i månaden till 900 euro som lärare i ekonomi.

I dag lär protesterna höras över Syntagmatorget utanför parlamentet när generalstrejken bryter ut. Giorgia Galay och flera av eleverna vid 5:e gymnasiet hör till dem som sluter upp.

Nedskärningar i skolor är inte det enda folket protesterar mot. Det börjar råda brist på mediciner, tiotusentals civila tjänstemän förlorar jobbet, antalet hemlösa uppges ha ökat kraftigt, liksom antalet självmord.