– Jordbävningen i Chile var flera gånger starkare än skalvet som skakade Haiti. Men medan Haiti klassas som ett av världens absolut fattigaste länder räknas Chile till ett av de rikaste länderna i Latinamerika. Det borgar för att Chile kan komma att klara sig förhållandevis bra ur den här krisen, säger forskaren Alejandro González.
Alejandro González är filosofie doktor i ekonomisk historia vid Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet. Hans forskningsinriktning är urban fattigdom med fokus på länderna Chile, Argentina och Paraguay.
Alejandro González är dessutom själv född i kuststaden Constitución i Chile, en av platserna där jordbävningen var som kraftigast.
– Min barndomsstad är totalt förstörd. Det ser närmast ut som om man har släppt en bomb där, säger Alejandro González som noga följt nyhetsbevakningen och tittat på bilder som kablats ut via medierna.
– Där det förr fanns hus och annan bebyggelse finns nu bara spillror efter jordskalvet med efterföljande tsunami, säger Alejandro González med en djup suck.
Det som oroar honom mest just nu är effekterna på samhället i de skalvdrabbade områdena. I dessa områden har nätverken för mat, vatten och kommunikation slagits ut, infrastrukturen är raserad och vandalisering och plundring breder ut sig.
Natten mot måndagen greps 160 personer och en person sköts ihjäl i staden Concepción, uppgav Chiles biträdande inrikesminister Patricio Rosende.
Chiles avgående president Michelle Bachelet begärde under måndagen ut 7.000 soldater för att upprätthålla ordningen i de oroliga områdena som varit mest utsatta för jordbävningen.
– Jag tänker mycket på min mor. Vad har hon för möjligheter att ta sig fram för att ens få så mycket som en flaska vatten när situationen är som den är? När laglösheten sprider sig?
Alejandro González har hittills lyckats få kontakt med flera ur sin släkt i Chile, men inte alla. Han har dock gott hopp om att släktingarna klarat jordbävningen bra eftersom de flesta bor i delar av huvudstaden Santiago som inte verkar ha påverkats så mycket av skalven.
Jordbävningar är i sig inte ovanliga i Chile och landet har utarbetat beredskap för detta.
– Endast 30 minuter efter skalvet i lördags kunde man se presidenten Michelle Bachelet hålla tal till nationen och samtidigt påbörjades samordningsarbetet. Det visar på att samhällets institutioner fungerar i Chile, de faller inte samman i och med att byggnader rasar, säger Alejandro González.
En naturlig fråga många ställer sig är vad en sådan här förstörelse kan komma att kosta landet, främst ur mänskligt perspektiv men också rent samhällsekonomiskt.
– För många är det en personlig tragedi som det inte går att sätta ord på eller kvantifiera. Men också på ett nationellt plan är det ett fruktansvärt drama.
– Jag hyser ändå inga som helst tvivel om att Chile har förmågan att återuppbygga landet. Ser man på landets utveckling från 1990-talet och framåt har det haft höga tillväxtsiffror och en lång rad av år med en BNP-ökning på fem till sju procent, säger Alejandro González.
Under dessa år har Chile parerat de internationella finansiella kriserna som svept över världen och lyckats rida ut dem ekonomiskt starkare än sina latinamerikanska grannar, analyserar Alejandro González.
– Det kommer dock att krävas enorma summor för återuppbyggnad. Men återuppbyggnaden kan i sig innebära en injektion för samhället när efterfrågan på varor och tjänster ökar dramatiskt. Jag skulle tro att arbetslösheten i landet kommer att vara minimal de närmsta åren, säger Alejandro González.
Chiles ekonomi bygger till stor del på export där koppar är en betydande exportvara. Chile står för en tredjedel av världens kopparproduktion. Eftersom de huvudsakliga kopparfyndigheterna återfinns i landets nordligare regioner finns det skäl att anta att den industrin inte påverkats av jordbävningen i så hög grad. Men konsekvenserna på infrastrukturen kommer säkerligen ändå få följder för kopparindustrin.
Chile är världens längsta och smalaste land, landremsan är cirka 430 mil lång och löper mellan bergskedjan Anderna och Stilla Havet. Skulle man lite grovt dela in landet i tre jämstora delar skulle man se att i mittendelen bor en klar majoritet av befolkningen, cirka 80 procent.
Mittendelen är också den som blivit mest utsatt för jordbävningen. Jordbruksprodukter, som vin och frukt, är en annan viktig exportsektor för chilensk ekonomi och den återfinns huvudsakligen i mellersta Chile.
– Den här katastrofen kommer onekligen att anstränga Chiles ekonomi väldigt mycket och bli en hård prövning för landet. Just nu när landet befinner sig mitt i krisen behövs all hjälp som går att få, säger Alejandro Gonzaléz.
Chile begärde under måndagen katastrofhjälp från det internationella samfundet, meddelade FN enligt nyhetsbyrån AFP.