Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Granskningen av Vita huset väntas bli svårare under Trump

Foto: REX/Shutterstock

Washington. Donald Trumps attityd till medier har fått dem att resa gemensam varningsflagg. Samtidigt är amerikanernas förtroende för medierna rekordlågt – särskilt bland de som röstade på den nya presidenten. För USA:s journalister är den kommande mandatperioden fylld av utmaningar.

Tills vidare blir pressträffarna kvar i Vita huset, meddelade Donald Trump i onsdags. Beslutet att flytta dem till en angränsande byggnad hade mötts av starka reaktioner från journalister som befarade att syftet med nyordningen var att försämra tillgängligheten till administrationen.

I tisdags skrev chefredaktören för Columbia Journalism Review, som ges ut av Columbia University, ett öppet brev till Trump där han konstaterade att presidenten är i sin fulla rätt att ändra rutinerna kring honom, men att han aldrig kan hindra mediernas granskning av hans administration eller politik. Även om chefredaktören Kyle Pope är den som skrivit brevet är det undertecknat av dem han anser sig företräda, ”presskåren”.

Läs också: Trumps installationstal ord för ord

Redaktionernas nervositet över ett lokalbyte visar hur djup deras oro är över relationen till den nya presidenten.

Trumps relation till medierna har länge varit friktionsfylld. Hans regelmässiga utfall mot dem har fortsatt även efter valet, och om han under kampanjen portade utvalda reportrar från sina kampanjmöten, har han inte heller på senare tid dragit sig för att förolämpa både journalistkåren som helhet och enskilda reportrar.

Under presskonferensen han höll i måndags (den första sedan i juli), utbröt ett högljutt bråk mellan Trump och en reporter från CNN. Trump förvägrade reportern en fråga eftersom han var upprörd över hur CNN rapporterat om obekräftade, komprometterande uppgifter om honom.

Donald Trump har många gånger hotat med att stämma journalister, och har sagt att han vill göra det lättare att åtala dem. En sådan lagändring är svårgenomförbar, men sammantaget har Trumps attityd fått medierna att resa gemensam varningsflagg.

Paneldebatter och seminarier som tar upp mediesituationen under Trump är numera vanliga och har lätt alarmistiska titlar som ”Att bevaka politik i ett post-sant USA” och ”Självständig journalistik under Trump”. Och Kyle Pope skriver i sitt öppna brev att Trump har tvingat journalister ”att tänka om i de mest fundamentala frågorna om vilka vi är och vad vi gör”.

I en podd som görs av tidskriften Slate har utmaningarna för reportrar under Trump jämförts med dem i Ryssland, om än med brasklappen att skillnaderna är stora.

Att Trump försöker kontrollera bevakningen av honom är inte konstigt, men sättet han gör det på har väckt frågor om huruvida han förstår mediernas uppgift. Signaler från Trumps medarbetare antyder att de kan vilja välja vilka journalister som får delta i Vita husets pressträffar, och därmed chans att ställa frågor (i dag görs urvalet av en journalistorganisation). Det kan innebära att populistiska och nationalistiska medier ges tillträde (Trumps chefsstrateg Steven Bannon är grundare av den högerpopulistiska sajten Breitbart). Allt detta medan Trump själv helst kommunicerar utan mellanhänder. I onsdags sa Trump emellertid till Fox & Friends att han inte gillar att twittra:

– Men medierna är så ohederliga mot mig, och det är mitt enda sätt att motarbeta det.

Donald Trump har inte nödvändigtvis allmänheten emot sig. Amerikanernas förtroende för medierna har inte varit så lågt sedan Gallup började mäta 1972. Det gäller i synnerhet för republikaner.

Den vanligaste kritiken mot medierna under det senaste året har varit att Trumps kandidatur särbehandlades positivt, framför allt initialt, då han ofta gavs oproportionerligt utrymme i kommersiella tv-kanaler som såg tittarsiffrorna stiga. Trumps anhängare tenderar dock att fokusera på den hårdare granskning som har gjorts av hans affärer, förslag och uttalanden, och ser medierna som en del av det ”etablissemang” de avskyr.

De avfärdar The New York Times, Washington Post och CNN som vänstervridna och falska, och de är skeptiska till att Ryssland, enligt samstämmiga slutsatser från underrättelsetjänsterna, ville störa det amerikanska valet. I stället ses detta som ett direkt försök av medierna att skada Trumps legitimitet.

– Medier som CNN vill att Trump ska misslyckas och har en tendens att förvränga vad han säger. Ibland vrids det helt fel. ”Fejkade nyheter” är vad det kallas nu för tiden, sa en kvinna som rest till Washington för att se Trump sväras in.

Hon är inte den första jag hör som blandar ihop de traditionella medierna med den desinformation som under valkampanjen var en del av försöken att störa presidentvalet. En annan Trumpanhängare jag pratar med utbrister ”Pravdamedier!” när ämnet kommer på tal:

– Jag hoppas att journalisterna kastas ut från Vita huset tills de börjar göra riktig journalistik.

Också detta måste medierna förhålla sig till.

Många redaktioner är nu inställda på att försvara sig genom att nagelfara den nya administrationen så nitiskt de kan. Douglas Blackmon, mångårig journalist och programledare i PBS, tror att en sådan rapportering på sikt når också Trumps kärnväljare – och folkvalda republikaner.

– Trump är redan impopulär, och fortsätter det så är det något kongressens konservativa är känsliga för, eftersom de ska upp till omval 2018.

Medierna och Trump

• The Washington Post. Satsade under valkampanjen stora resurser på att granska Trump, och stod bakom flera avslöjanden, bland annat om hans affärer och intressekonflikter.

Videoupptagningen där Trump pratar om hur han sexuellt kan utnyttja kvinnor blev också först känd genom tidningen.

• The New York Times. Trump hyser en hatkärlek till NYT, som han ena sekunden kallar ”en juvel”, den andra ”en skymf”. I likhet med Washington Post är tidningen på ledarplats liberal. Den har lagt stora resurser på att granska Trump.

• The Wall Street Journal. Den ledande konservativa tidningen har enligt en undersökning av tusentals artiklar under valet den mest neutrala rapporteringen av båda kandidaterna.

• CNN. Gav i likhet med andra kommersiella tv-kanaler Trump enormt utrymme. I en tid av medieomvandling brottas traditionell tv med vikande annonsintäkter, men med Trump steg tittarsiffrorna i höjden. CNN har dock inte alls varit okritisk till Trump – tvärtom.

• MSNBC. En lillasyster till NBC och sedd som en vänsterkanal. Det är smått ironiskt att Trump gynnades just av MSNBC genom morgonprogrammet ”Morning Joe” dit han ofta ringde in direkt.

• Fox. Miljontals amerikaner får sin information genom det konservativa tv-bolaget vars nyheter har USA:s största tv-publik. Kanske mer än att lyfta Trump underblåste kanalens negativa inslag om Hillary Clinton hatet mot henne.

• The Huffington Post. En liberal nyhets- och opinionsbildande internettidning som under lång tid placerade Trumps kandidatur under vinjetten ”nöje”, tills redaktörerna konstaterade att ”det här är inte roligt längre”.

• Breitbart. Denna högerpopulistiska sajt är ingen egentlig nyhetssajt. Den sprider konspirationsteorier, men har stort genomslag hos konservativa väljare. Sajten grundades av Trumps nuvarande chefsstrateg, Steven Bannon.

Fakta. Rekordlågt förtroende för medier

32 procent av amerikanerna har högt eller ganska högt förtroende för medierna.

Bland demokrater är siffran 51 procent, bland republikaner 14 procent (ett år tidigare hade 55 procent av demokraterna och 32 procent av republikanerna stort eller ganska stort förtroende).

Siffrorna är de lägsta sedan 1972, då mätningarna inleddes.

Källa: Gallup

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.