Berlin/Milano.
Grekland inledde på torsdagen en omfattande emission av statsobligationer. Samtidigt begärde Aten en tydlig signal om stöd för sin budgetsanering från Tyskland och andra stora EU-länder.
Grekland inledde på torsdagsmorgonen en omfattande auktion av nya tioåriga statsobligationer, vilket många på marknaden hade förväntat sig. Räntan låg initialt omkring 0,35 procentenheter högre än räntan på befintliga grekiska statsobligationer med samma löptid, vilket gjorde att dessa drog i väg uppåt.
Förmedlingen av obligationerna, som kan ta någon dag, sköts av bankerna Barcap, HSBC, Nomura, NBG och Piraeus.
Marknaden reagerade på att räntan låg högre på de nya obligationerna. Därmed vidgades räntegapet mellan grekiska statspapper och tyska statspapper med samma löptid något. Euron rörde sig dock inte nämnvärt.
Enligt medieuppgifter inför emissionen har det talats om att Greklands regering med denna emission testar hur marknaden bedömer dem och att man lånar upp 3—5 miljarder euro.
Samtidigt som den grekiska förmågan att låna pengar testades på finansmarknaderna samlades hundratals kommunister till protest vid finansdepartementet i Aten.
Omkring 300 demonstranter från ett militant arbetarparti trängde sig förbi en ensam vakt tidigt på torsdagen, tog sig in i byggnaden, och vecklade ut en banderoll med uppmaningen till grekerna att "resa sig" i protest mot regeringens åtstramningsåtgärder. Några aktivister hindrade också departementets tjänstemän från att komma in.
Greklands biträdande utrikesminister Dimitris Droutsas sade på torsdagen att Tyskland och andra EU-länder tydligt måste visa för finansmarknaden att man har förtroende för Greklands budgetsanering, annars blir lånekostnaderna för höga för Aten.
Något behov av direkt stöd, i form av lån från andra euroländer, såg han inte.
– Vad vi behöver från våra EU-partner, och från en så viktig aktör som Tyskland, är en explicit och tydlig signal till den internationella finansmarknaden att Grekland och den grekiska regeringen har deras fulla förtroende, säger Dimitris Droutsas i en intervju med tyska Deutschlandfunk Radio på torsdagen.
Grekland beräknas i år behöva låna upp omkring 53 miljarder euro för att finansiera sin budget och betala räntor på sin statsskuld, som rusat i höjden under finanskrisen. Under de kommande månaderna uppgår lånebehovet till omkring 20 miljarder euro.
Greklands socialistregering har som mål att få ned underskottet till under 3 procent av BNP till 2012 och lanserade i onsdags sitt tredje paket på kort tid av skattehöjningar och nedskärningar i utgifterna för att nå dit.
EU:s kommissionär för ekonomiska frågor, Olli Rehn, har i veckan avverkat en serie möten med myndigheter och ministrar i Aten. Han har välkomnat de hittills föreslagna åtgärderna från Greklands regering men tillägger i en intervju med en ledande italiensk tidning, publicerad på torsdagen, att det kommer att behövas mer besparingsåtgärder.
För 2010 kan det som nu har presenterats räcka, men ytterligare besparingar måste till 2011 och 2012, för att nå uppsatta mål, förklarar han.
Enligt Rehn är eurozonen redo att vidta koordinerade åtgärder för att stabilisera situationen vid behov.