Världen

Grekland har en ny premiärminister

Vänsteralliansen Syrizas ledare Alexander Tsipras är Greklands nya premiärminister.
Vänsteralliansen Syrizas ledare Alexander Tsipras är Greklands nya premiärminister.

Vänsteralliansen Syrizas historiska seger i det grekiska valet firades med dans och sång på Syntagmatorget i Aten. Redan på måndagseftermiddagen utsågs partiets ledare Alexander Tsipras till landets nya premiärminister. Men ute i Europa väcker resultatet oro för att eurosamarbetet ska splittras.

– Nu ska vi få ett slut på fem års förnedring och smärta, sade en lycklig Alexander Tsipras efter segern som gav partiet 36 procent av rösterna i söndagens val.

Men någon tid att luta sig tillbaka och njuta av segern hade han inte. Förhandlingarna om en ny regering inleddes omgående och strax innan elva på måndagsförmiddagen stod det klart att Syriza kommer att regera i koalition med det högerpopulistiska partiet Oberoendet greker. Det blir en något udda allians mellan två populistpartier på två olika kanter i den politiska färgskalan, Syriza till vänster och Oberoende greker till höger. Men ett har de gemensamt - att de har motsatt sig den tuffa åtstramningspolitik som landet har gått igenom. Efter att samarbetet stod klart kunde Tsipras godkännas som ny premiärminister för Grekland.

Syriza har gått till val med budskapet att det måste bli ett slut på besparingar. Partiet vill starta om ekonomin genom stimulanser och har utlovat återställare av de hårda åtstramningar som har införts sedan krisen slog sina lovar om landet. Syriza har lovat att pensionerna höjs igen, flera jobb i offentlig sektor, högre minimilöner och återställda pensioner. Dessutom hoppas Tsipras kunna förhandla sig till en avskrivning av Greklands statsskuld, på 175 procent av BNP, med hälften.

Tsipras löften har ingjutit en strimma av hopp i den grekiska befolkningen som har gått på knäna efter fem år av hård besparingspolitik. Soppkök är numera en vanlig syn på gatorna i Aten och många får lita till frivilliga läkarmottagningar för vård och mediciner då de inte haft råd att betala sjukförsäkring. Över 25 procent av befolkningen står utan jobb och bland ungdomar är arbetslösheten runt 50 procent.

Att många dessutom skyller det politiska etablissemanget, bestående av Nea Demokratia och socialdemokratiska Pasok, för att Grekland hamnade i den här djupa krisen har gett Tsipras ytterligare vind i seglen. Den 40-årige civilingenjören med det bländande leendet ses som en frisk fläkt utan kopplingar till Greklands politiska dynastier.

Tsipras sade i sitt segertal att Grekland nu vänder blad och att trojkan (EU, ECB och IMF) tillhör det förflutna. Men så enkelt lär det inte bli för Tsipras att vända trojkan ryggen och driva igenom sin politik. Grekland har hittills klarat avbetalningar på statsskulden genom de nödlån, på 240 miljarder euro, som har beviljats av trojkan. De förmånliga lånen betalas ut mot att Grekland i motprestation genomför besparingar i offentlig sektor, privatiseringar och förbättrar skatteindrivningen. Om Tsipras bryter mot de kraven är det mindre troligt att deras kreditgivare skulle gå med på en nedskrivning av skulden. Det kan gå så långt att nödlån inte längre utbetalas, vilket i sådana fall skulle driva Grekland i bankrutt och tvinga landet att lämna euron.

Nu följer tuffa förhandlingar där kompromisser blir nödvändiga. Tsipras och majoriteten av greker vill att Grekland stannar kvar i eurosamarbetet, det lär kräva att Syriza får överge en del av sina löften.

Den omedelbara reaktionen från den tyska centralbankschefen Jens Weidman kan ses som en varning. Weidman sade sig hoppas att "den nya grekiska regeringen inte kommer att utfärda några löften som landet inte har råd med". Den belgiske finansministern Johan Van Overveld höll samma ton när han sade att Grekland "måste respektera valutaunionens regler".

Samtidigt konstaterade den brittiske finansministern George Osborne att alla de saker som Tsipras har lovat kommer att bli väldigt svåra att infria och bryter mot eurosamarbetets krav på sina medlemmar.

Den franska presidenten Francois Hollande var dock positiv till Tsipras seger och önskar i ett uttalande "ett nära samarbete mellan våra två länder som gynnar tillväxt och euroområdets stabilitet". Också den italienska premiärministern Matteo Renzi hör till de som har kritiserat den hårda besparingspolitiken i Europa och välkomnar Syrizas seger.

En första signal om hur EU kommer att hantera det nya grekiska läget kommer på måndagen när EU:s finansministrar möts i Bryssel. Här lär resultatet i Greklands val bli huvudämne.