Den grekiska regeringen höll på torsdagen krismöte. Enligt den statliga televisionen ska premiärministe Giorgos Papandreou under mötet ha insisterat på att sitta kvar på sitt ämbete, rapporterar BBC och Reuters.
Tidigare på torsdagen kom uppgifter om att han inför presidenten Karolos Papoulias skulle erbjuda sig att avgå, men enligt presidentkansliet finns "hittills" inga sådana planer.
Ett trettiotal parlamentsledamöter, både från det grekiska regeringspartiet Pasok och andra partier, skrev på torsdagen under ett öppet brev i vilket de kräver en nationell samlingsregering och nyval.
"Vi anser att formeringen av en samlingsregering är nödvändig för att kunna genomföra nationella målsättningar och så snart som möjligt leda landet till val", står det i brevet.
På fredagen planeras en förtroendeomröstnig i parlamentet. Av allt att döma får inte Giorgios Papandreou ihop tillräckligt med stöd.
Premiärminister Papandreou begick "politiskt självmord" med förslaget om folkomröstning, menar Costas Panagopoulos, chef för det grekiska opinionsmätningsinstitutet Alco Pollsters.
Visste Papandreou vad han gjorde när han föreslog folkomröstningen?
– Det ser ut som politiskt självmord. Han har förstört sitt anseende för gott. Helt klart. Jag kan inte förstå hur han skulle kunna se en strategisk öppning den vägen. Det går inte att föreställa sig hur han tänkte, säger Costas Panagopoulos till TT.
– Den enda som kan förklara hur han kom fram till detta beslut är Papandreou själv, tillägger han.
De tvära kast i den grekiska politiken som nu kommer innebär enligt Panagopoulos att frågan om en folkomröstning inte kommer att tas upp alls.
– Det blir ingen folkomröstning, vad jag kan se. Och det ska vi nog tacka gudarna för, säger han.
Stödet för regeringspartiet Pasok har rasat från egen majoritet i valet 2009 till under 15 procent i de senaste opinionsmätningarna. Samtidigt har två års kris lett avhopp bland parlamentsledamöter, som nu ser ut att ha förstört partiets majoritet i parlamentet.
Därmed är utsikterna för den sittande Pasok-regeringen att vinna en förtroendeomröstning minimala.
Sammantaget pressar dessa faktorer fram ett byte av premiärminister, ett byte som den grekiska konstitutionen tillåter att ett regeringsparti gör utan inblandning utifrån.
Costas Panagopoulos bedömer utsikterna för en blocköverskridande samlingsregering som knappa. I stället ser han framför sig en deklaration från högeroppositionen, Ny demokrati, i vilket de uttalar stöd för att Grekland ska vara kvar i eurozonen och för att man ska uppfylla villkoren i den senaste uppgörelsen med euroländerna. Till detta väntas Ny demokrati foga krav på nyval.
– Det är deras huvudstrategi. De tror sig kunna få en starkare position än de har i dag, säger Panagopoulos.
Han räknar med att det kan inträffa redan i december.
Pasok har formellt 153 av parlamentets 300 ledamöter. Men inför fredagens förtroendeomröstning har minst en ledamot öppet krävt Papandreous avgång, och två andra säger att de ska lägga ner sina röster.
Därmed väntas det socialistiska regeringspartiet förlora majoriteten i parlamentet.
– Det enda realistiska förslaget nu för landet, för att undvika kollaps, är att omgående skapa en samlingsregering, säger Pasok-ledamoten Vasso Papandreou, som trots efternamnet inte är släkt med premiärminister Giorgos Papandreou.
Bankaktier på börsen i Aten steg på torsdagen, mitt i allt politisk tumult. Banksektorns index steg med 2,6 procent under den inledande handeln.
Investerare tolkar alla tecken på att Giorgos Papandreous regering är på väg att fällas i en förtroendeomröstning som något positivt, då det skulle förhindra den potentiellt förödande folkomröstningen om krisuppgörelsen mellan Grekland och euroländerna.
På onsdagen såg Giorgos Papandreou dämpad ut efter den middag som Tysklands förbundskansler Angela Merkel kallade ”tuff och hård”. Han sade till journalister att folkomröstningen ska hållas runt den 4 december, och medgav att Greklands framtid i eurozonen står på spel.
– Det här är inte rätt tillfälle att ge er den exakta ordalydelsen, men kontentan är att det inte bara är frågan om ett program, det här är en fråga om huruvida vi vill stanna i eurozonen, sade Papandreou.
Trots att opinionsmätningar visat stort folkligt motstånd mot det åtstramningspaket som den grekiska regeringen lagt fram, så sade Papandreou att han väntar sig större stöd bland befolkningen än vad han kan få i parlamentet.
– Jag tror att grekerna är kloka och kapabla att fatta rätt beslut för landets bästa, sade premiärministern.
Greklands finansminister Evangelos Venizelos tycker att det vore olyckligt att ha en folkomröstning om stödpaketet nu, med så många frågetecken i luften, enligt en källa på finansdepartementet i Aten.
– I det läge som nu råder är en folkomröstning precis det sista som behövs, säger källan till Reuters.
Det upptrappade tonläget i Grekland tryckte ned euron under 1:37 dollar per euro i den inledande torsdagshandeln, medan räntetrycket mot krisländerna ökade kraftigt.
För Grekland blev det en ny historisk rekordnivå, med en topp nära 31 procent för en tioårig grekisk statsobligation på andrahandsmarknaden. Italienska tioårsräntor var samtidigt uppe på 6,41 procent tidigt på torsdagsmorgonen, den högsta nivån på över 14 år.
Samtidigt pressades räntan på svenska tioåringar nedåt mot 1,70 procent.
Det rekordstora räntegapet mellan länder som Sverige och de statsfinansiella krishärdarna är den riskpremie marknaden tar ut då man tvivlar på de krisdrabbade ländernas betalningsförmåga.