Trots avhopp inom det egna partiet, protester från omvärlden och börsras backar Greklands Papandreou inte från beslutet om folkomröstning om räddningspaketet. Efter sju timmars krismöte fick han regeringen med sig.
Premiärministern försvarade på tisdagskvällen beslutet att låta folket säga sitt om det omtvistade åtstramningspaketet. En folkomröstning skapar klarhet om att Grekland hör hemma i eurozonen, sade han vid kvällens extra regeringsmöte, enligt ett uttalande från hans kansli.
Till regeringen sade han att marknadsoron som följde på beskedet i måndags kväll om folkomröstning kommer att bli kortvarig.
Under det sju timmar långa extrainkallade regeringsmötet stödde några ministrar Papandreous beslut, andra ifrågasatte tidpunkten för folkomröstningen och kritiserade att de inte informerats i förväg. Andra var öppet emot, uppgav regeringskällor.
Till slut meddelade en talesman natten till onsdagen att regeringen ställt sig bakom folkomröstningen, som ska hållas så fort som möjligt, så snart grunderna i uppgörelsen i räddningspaketet har formulerats.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes premiärminister togs också på sängen av Papandreous besked och har kallat honom till krissamtal i Cannes på onsdagen, inför det stundande G20-mötet.
Papandreou sade i tisdagskvällens uttalande att Greklands allierade kommer att stödja hans politik och uppmanade G20-gruppen att fatta beslut som "säkerställer att demokrati står över marknadshungern".
Papandreous närmaste utmaning är en förtroendeomröstning i parlamentet på fredag. En ledande parlamentsledamot från regeringspartiet Pasok lämnade partiet på tisdagen, vilket krympte regeringens majoritet till 152 av de 300 platserna. Flera andra partikamrater uppmanade regeringen att bilda en samlingsregering och utlysa nyval, ett krav som fick stöd från oppositionen.
Papandreou behöver minst 151 röster för att utlysa folkomröstning.
Samtidigt som den politiska krisen växer i Grekland så byttes hela militärledningen ut, ledarna för generalstaben, armén, flottan och flygvapnet ersattes och ett tiotal marin- och arméofficerare avskedades, enligt ett uttalande från försvarsdepartementet på tisdagen, rapporterar AFP.
En icke namngiven källa i försvarsdepartementet sade att ommöbleringen var planerad sedan tidigare, och inte föranledd av den politiska turbulensen.