Annorlunda var det för åtta år sedan. Natosoldater hade då gjort en misslyckad räd med helikoptrar för att fånga poeten och psykiatrikern Radovan Karadzic, som blev den bosnienserbiska republikens förste president - och efterlyst krigsförbrytare av domstolen i Haag.
Då jag som DN:s korrespondent tillsammans med andra västliga journalister kom till den lilla by som Natosoldaterna slagit till mot rådde en uppsluppen stämning i byns jaktstuga. De annars så avoga bosnienserberna var nästan vänliga mot oss utländska journalister. Natosoldaterna beskrevs som klantar och utan att gå med på att Karadzic någonsin varit på platsen sa de gång på gång:
- Karadzic får ni aldrig tag på. Det finns alltför många patrioter som gömmer och skyddar honom.
De hade både rätt och fel.
Nato misslyckades igen och igen att fånga honom. Men till sist greps han - av serbiska säkerhetsstyrkor.
- Det var bara serberna som kunde ta honom, sade Paddy Ashdown, tidigare det internationella samfundets högste representant i Bosnien, till BBC efter nyheten om Karadzics gripande.
Att det blev så visar hur mycket läget på Balkan har förändrats.
Serbisk polis grep inte en krigsherre omgiven av livvakter. Efter hand som åren gått och den nationalistiska glöden börjat falna måste fler och fler stridslystna anhängare ha fallit ifrån och börjat leva sitt eget liv.
En av världens mest efterlysta män var tydligen hänvisad till att försöka gömma sig som en vanlig människa med falsk identitet i storstadens anonymitet.
I Belgrad och Serbien råder nu en stämning som inte gynnar efterlysta serbiska krigsförbrytare. Den serbiska befolkningens attityd till krigen på Balkan har förändrats.
En video i serbisk teve, som visar hur serbiska soldater skjuter ihjäl fångar från den bosniska staden Srebrenica 1995, har chockerat en bred allmänhet.
Flera militärer häktades efteråt för att dömas vid serbiska domstolar. För allt fler är kriget något man helst vill lämna bakom sig - tillsammans med de misstänkta krigsförbrytarna.
Den främsta symbolen för serbernas krig på Balkan, tidigare presidenten Slobodan Milosevic, utlämnades till Haagdomstolen för att de nya makthavarna ville förbättra förhållandet till Europa och få i gång en ekonomisk utveckling av det ruinerade landet genom medlemskap i EU.
Men så länge de mest beryktade misstänkta krigsförbrytarna är på fri fot förblir det en avlägsen dröm. Serbiens nye president Boris Tadic har uppenbart gått in för att bli av med krigsförbrytarna så snart som möjligt och skaffa sig de nödvändiga redskapen.
Nyligen ersattes den gamle chefen för underrättelsetjänsten Rade Bulatovic. Den nye chefen, Sasja Vukadinovic, anses representera en ny generation, utan koppling till Serbiens korrumperade nätverk av nationalister, säkerhetspersonal och brottssyndikat.
Enligt bedömare i Belgrad visade Vukadinovic vad han gick för när han gav sig på en mäktig maffiagrupp och arresterade dess medlemmar.
Med gripandet av Radovan Karadzic har Serbien tagit ett stort steg mot EU. Men för att verkligen nå det målet måste även den bosnienserbiske överbefälhavaren Ratko Mladic under kriget i Bosnien överlämnas till domstolen i Haag.
Det anses bli svårare än att få dit Karadzic. Som tidigare överbefälhavare har Mladic många kontakter inom militären. Många är beredda att gömma och skydda honom.
Fast det var ju så man sa i jaktstugan om Karadzic.