NEW YORK.
Hillary Clinton ser ut att desarmera kritikerna mot hennes stöd till Irakkriget. Efter en storseger i det demokratiska primärvalet i New York är hon i en mycket god position inte bara inför höstens senatsval utan även inför presidentvalet 2008.
Det fanns visserligen knappast några tvivel om att Hillary Clinton skulle vinna veckans primärval. Men genom att ta hem 83 procent av rösterna kunde hon slå tillbaka spekulationer om att en växande vänsteropposition inom det egna partiet gör henne sårbar,
Fackföreningsaktivisten Jonathan Tasini, hennes demokratiske utmanare inför senatsvalet i november, fick bara 17 procent av rösterna trots att det i delstaten New York finns en stark opinion mot Irakkriget och en inflytelserik vänsterfalang inom det demokratiska partiet.
Tasini byggde sin kampanj runt kravet på en omedelbar USA-reträtt från Irak och hård kritik mot att Hillary Clinton i senaten röstade för den USA-ledda invasionen. Hans anhängare hoppades på en upprepning av sommarens valsensation i grannstaten Connecticut då den politiske novisen Ned Lamont i det demokratiska primärvalet lyckades slå ut den kände senatorn Joe Lieberman, Al Gores vicepresidentkandidat i valet 2000.
Även Lamont drev en kampanj som fokuserade på Liebermans uppslutning bakom USA:s krig i Irak.
Men Jonathan Tasini lyckades aldrig få fäste med sitt budskap på samma tema. Hans problem var uppenbara när han sent i valspurten höll ett kampanjmöte på Manhattans Union Square, historiskt en plats för demonstrationer och vänsterprotester. Det var bondemarknad och fullt med folk men uppenbart att trängseln var större kring de nyplockade tomaterna, majskolvarna och persikorna. Tasini lockade bara enstaka väljare med plakatet som förkunnade: "Möt antikrigskandidaten".
- Det här visar bara hur korrupt vårt politiska system är i dag. Pengarna styr. Med skattefinansierade kampanjer skulle situationen vara annorlunda. Vi skulle ha gett Hillary en match, förklarade han.
Det är förvisso sant att Tasini inte ens fick in 200.000 dollar - en struntsumma mot de 30-40 miljoner dollar Hillary Clinton har i sin kampanjkassa - och att han dessutom ignorerades av den demokratiska partiapparaten i New York.
Men likafullt var det anmärkningsvärt att stödet nästan helt uteblev från vänsterbloggare och andra nätaktivister som inte är direkt beroende av bidrag och ändå spelar en allt större roll i USA:s valkampanjer. Internetaktivismen hade också avsevärd betydelse när en antikrigsopinion under sommaren mobiliserades mot Joe Lieberman i Connecticut.
Kanske har Hillary Clinton skickligare balanserat mellan olika intressen. Hon har rört sig högerut för att etablera en säkerhetspolitisk trovärdighet hos breda väljargrupper, stått fast vid sin röst för Irakinvasionen och vägrat möta krav om att ange en tidtabell för en USA-reträtt. Men samtidigt har hon alltmer kraftfullt kritiserat president George W Bush för hans sätt att hantera kriget, lyft fram alla misstag som begåtts och krävt försvarsminister Donald Rumsfelds avgång.
Senatsvalet den 7 november ser nu inte ut att bli något problem. John Spencer, den konservative republikan som vann det republikanska primärvalet, har hittills inte lyckats väcka mycket entusiasm bland New Yorks republikaner och har haft svårt att samla in pengar till sin kampanj.
Det ser därmed ut som om senatsvalet mest blir en förövning för Hillary Clintons förväntade presidentvalskampanj.