Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Hade USA rätt att döda bin Ladin?

Lokalbefolkning samlas för att betrakta det hus i Abbottabad där Usama bin Ladin sköts till döds.
Lokalbefolkning samlas för att betrakta det hus i Abbottabad där Usama bin Ladin sköts till döds. Foto: Anjum Naveed / AP
Dödsskjutningen av Usama bin Ladin på främmande mark följer en ofta hårt ifrågasatt tradition av amerikansk krigföring mot terrorism. Men utan en uttrycklig dödsorder blir det svårt att beslå USA med att ha begått folkrättsbrott, menar människorättsexperten Olof Beckman.

USA har en lång historia av att gå in i andra länder och genomföra militära antiterroroperationer. På 1980-talet gick specialstyrkor in i Italien i jakten på palestinska terrorister. På 1990-talet bombades en fabrik utanför Sudans huvudstad som hämnd för al-Qaidas bombning av två USA-ambassader.

– För USA rättfärdigar kampen mot terrorism att man verkställer beslut inom andra länders territorium, och det strider mot grundläggande principer i folkrätten, säger professorn i internationell rätt Said Mahmoudi till DN.se.

– Men det finns en förståelse från andra stater för detta, eftersom de inte heller vill ha terrorism. Terrorismen ska inte gömma sig bakom de fördelar som folkrätten erbjuder.

I fallet med Usama bin Ladin fanns i botten ett samarbete mellan USA och den främmande makt där operationen ägde rum, Pakistan. Det mesta tyder också på att åtminstone någon del av den pakistanska säkerhetstjänsten kände till den specifika attacken i Abbottabad, även om ett misstänkt dubbelspel gjorde att amerikanerna röjde ett minimum av information.

Därför kan USA knappast anklagas för brott mot folkrätten av det skälet. Frågan är om själva dödsskjutningen av al-Qaidaledaren innebär ett folkrättsbrott. Krigsförbrytare brukar numera dras inför rätta, antingen i nationella domstolar eller vid Internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag.

Det är också tveksamt, anser Olof Beckman, lektor i folkrätt vid Lunds universitet. Om en högt uppsatt USA-ledare hade givit order om att döda al-Qaidaledaren hade det inneburit ett klart brott, menar han. Att uppsåtligen döda är förbjudet, även i krig. Men av allt att döma går någon sådan order inte att belägga.

– De påstår sig ha haft en plan som inkluderade att man skulle gripa honom om möjligt. Det är ganska lätt att säga att han sedan motsatte sig ett gripande. Det följde en eldstrid, och bin Ladin dödades. Vad kan man säga?

– Om vi ska kunna klandra USA för den här operationen utifrån ett folkrättsperspektiv måste vi faktiskt finna en exekutivorder från presidenten, utrikesministern eller den högsta militära befälhavaren där det står att man ska döda. Då är det klart att man överträtt folkrätten.

– Rimligen har de sett till att det inte finns ett sådant bevisläge att det går att klandra dem. De är ju inte födda i går, säger Olof Beckman.

I sin officiella efterlysning har USA inte heller uppmanat någon att döda al-Qaidaledaren, utan man har erbjudit en belöning på 25 miljoner dollar för ”information som leder direkt till gripandet eller dömandet” av bin Ladin.

Olof Beckman tror att amerikanerna dragit ut på operationen i månader för att på förhand kunna bli helt säkra på att det verkligen var bin Ladin som befann sig i det befästa trevåningshuset.

– Hade man inte varit helt säker hade man nog inte satt presidenten att titta på insatsen i realtid, säger Beckman, som 2001 arbetade i underrättelsetjänsten under den Natoledda Kosovooperationen.

– Det här tycks bra mycket mer genomtänkt än exempelvis drönarattackerna i Jemen. Jag tror man har sett till att man juridiskt inte kommer att fastna med skägget i brevlådan. Moraliskt finns det säkert flera invändningar.

Beckman säger sig sympatisera med dem som anser att bin Ladin borde ha ställts inför rätta. Man skulle inte minst ha fått historisk dokumentation.

– Men problemet med mycket av den internationella straffrätten i dag är att den hur som helst är segrarens rättvisa.

En rättegång mot bin Ladin skulle dessutom ha kunnat bli den mest komplicerade rättsprocessen i USA:s historia, enligt amerikanska bedömare. Skulle han ha fått civil eller militär rättegång? Skulle han ha tagits till Guantanamo, till någon annan plats i USA eller till ett annat land? Vem skulle försvarat honom? Skulle han ha fått ta del av bevisningen mot honom?

USA har inte skrivit under det avtal som inrättade ICC. Men även om USA hade anslutit sig är det inte säkert att man agerat annorlunda eller att bin Ladinoperationen fått andra konsekvenser än den nu får, tror Olof Beckman. Även i Haag hade det krävts en uttrycklig order om att döda för att det skulle komma någon vart.

Också i USA konstaterar en rad tyckare att det rättsliga ramverket kring terroroperationer är grumligt. Medan den amerikanska regeringen aldrig skulle se mellan fingrarna på en utomrättslig avrättning av en efterspanad maffiaboss med mängder av liv på sitt samvete vidhåller USA att högt uppsatta medlemmar av al-Qaida är ”fiendekombattanter” och därför inte föremål för civilrättsliga processer, skriver Joshua Keating i Foreign Policy.

Det kanske tydligaste uttrycket för den här hållningen är den ökade amerikanska användningen av förarlösa plan, så kallade drönare, för att döda terrorister i Afghanistan och Pakistan.

Rättsexperten Jeffrey Toobin menar i ett inlägg i The New Yorker att det breda stödet i USA för Usama bin Ladin-operationen innebär en tydlig förskjutning i synen på sådana insatser.

På 1970-talet utfärdade president Ford, sedan det avslöjats att säkerhetstjänsten CIA hyst mordplaner, en order med lydelsen: ”Ingen statligt anställd i USA:s regering skall inlåta sig på eller konspirera för att inlåta sig på politiska mord.” Presidenterna Carter och Reagan undertecknade senare order med samma lydelse.

Begreppet ”mord” definierades dock aldrig närmare. Efter 11 septemberattackerna 2001 gjorde president Bush strängt taget klart att förbudet mot politiska mord inte var tillämpligt på bin Ladin eller andra höga terroristledare. I mars i år försvarade rättschefen på amerikanska UD Harold Koh USA:s riktade attacker mot specifika mänskliga mål, som angreppen med förarlösa plan i Afghanistan och Pakistan, som svar på kritiken om att dessa bryter mot förbudet mot politiska mord:

”Användningen av legala vapen – i enlighet med krigets lagar – för precisionsattacker mot specifika krigiska ledare på hög nivå, när man agerar i självförsvar eller i en väpnad konflikt, är inte olagligt och kan därför inte utgöra ’mord’”

Människorättsvetaren Olof Beckman tror personligen inte att bin Ladins död innebär slutet på kriget mot al-Qaida. Terrornätverkets grundare var inte längre någon nyckelspelare.

– Förhoppningsvis kan det ge en form av avslutning på amerikanernas intensiva jakt på enskilda människor. Att man börjar tänka säkerhet i andra termer. Om amerikanerna tänkte rationellt på sin egen säkerhet är jag övertygad om att de skulle komma fram till något annat än det de gör i dag. För det är i många avseenden nästan kontraproduktivt.

 

Diskutera Usama bin Ladins död här.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.