Röster har höjts för att skjuta upp valet. Men det skulle lämna landet i ett politiskt vakuum, menar de ledande presidentkandidaterna.
De flesta gatorna i Haitis huvudstad Port-au-Prince har rensats från bråten efter jordbävningen så att trafiken kommer fram. Men utanför centrum ligger ruinerna kvar där husen en gång stod. Och i ruinerna döda människor. Ingen vet hur många.
De som överlevde bor i stadens tältläger, de största rymmer 60.000 personer. Myndigheterna uppskattar att 1,5 miljoner människor bor i dessa läger.
I ett av de största längs motorvägen till flygplatsen finns närmare 10.000 tält. Över tälten svävar enorma reklamskyltar för olika presidentkandidater. Men människorna som bor under skyltarna får inte rösta. Det kan skapa oroligheter på valdagen.
– Eftersom de saknar adress har de inte kunnat registrera sig för att rösta, säger Pradel Henriquez. Han är chef för det nationella radio- och tevebolaget i Haiti och har följt den politiska utvecklingen i landet under många år.
– Om hälften av huvudstadens befolkning inte får delta i valet kan man vänta sig kraftiga reaktioner. Kanske så kraftiga att myndigheterna tvingas avbryta det pågående valet under söndagen.
FN har 12.000 soldater i Haiti för att ansvara för säkerheten under valet.
– Vi har både logistik, teknik och säkerhet för att genomföra valet, sade FN-styrkans chef Edmund Mulet i veckan.
De flesta haitier är övertygade om att det är FN-soldater som fört koleran till Haiti. Förra måndagen utbröt kravaller mot FN i Cap-Haitia, landets näst största stad, och två människor dödades. Frågan är hur FN ska klara säkerheten när soldaterna själva är föremål för attacker.
– För att vara Haiti har det annars varit en ovanligt lugn valrörelse, sade USA:s ambassadör Kenneth Merten till Washington Post förra veckan.
– Vi får väl se, säger Pradel Henriquez. Man kan nog vänta sig även andra överraskningar än ett inställt val. Till exempel att inte ”rätt man” vinner. Då kan vi också förvänta oss oroligheter.
Rätt man, det är Jude Celestin. Han är den nuvarande presidenten René Prévals man och har satsat enorma summor på sin kampanj. Han har lika många valaffischer uppklistrade över landet som de övriga 18 kandidaterna tillsammans.
I torsdags höll han sitt avslutande kampanjmöte i en stor vägkorsning inne i Port-au-Prince. De första anhängarna, klädda i t-tröjor med hans namn, började samlas klockan tolv. En stund senare kom de första små karnevalsorkestrarna. Varje kvarter i staden har sin egen. Klockan tre hade 2.000 människor samlats och polisen fick stänga av trafiken. En förtalare bad alla som tänkte rösta på nummer tio, Celestin, räcka upp handen. Karnevalsorkestrarna brydde sig inte. De fortsatte bara att spela mer och mer.
Klockan fem anlände huvudpersonen. Inte i sin stora, svarta bepansrade Toyota som parkerades bakom hörnet, utan till fots genom folkhavet som nu uppgick till 3.000 personer.
Folk tryckte på från alla håll för att få röra vid honom. Det såg farligt ut, men det blev bra tevebilder. Sedan höll han ett helt kort tal.
– Vad sade han? frågade Dagens Nyheter sin tolk.
– Det var bara bla, bla, bla.
– Men översätt!
– Han sade att tälten skulle tömmas på alla hemlösa, men inte hur. Han sade att vi ska bygga ett universitet i landets samtliga nio distrikt, men inte hur det ska gå till, och han sade att vi ska satsa på hälsovård, men inte hur det ska bli möjligt.
Folk började gå därifrån innan Celestin talat färdigt. De var inte där av politiskt intresse. De bar sina t-tröjor för att de blivit lovade ett jobb, vad som helst, när Jude Celestin blir president.
– Därför kommer det att bli bråk om han inte blir vald, säger Pradel Henriquez.
Till allas förvåning har Mirlande Manigat, en 70-årig kvinna, seglat upp i täten på opinionsundersökningarna.
I Haiti sägs det att den som blir president och inte blir rik på kuppen är en idiot. Mirlande Manigat har lyckats övertyga sina väljare om att hon inte ställer upp för egen vinnings skull.
– Och så har hon lagt fram ett genomarbetat politiskt program som folk tror på, säger Pradel Henriquez.
Valresultatet lär dröja några dagar. Om ingen kandidat ensam får över 50 procent av rösterna blir det en andra valomgång den 16 januari.
– Den tiden kommer att bli orolig, säger Pradel Henriquez. Mycket orolig.