Fängelset som FN-svenskarna besökte i Haitis huvudstad har flera gånger dömts ut i internationella rapporter.

I stora rum kan upp till 350 människor förvaras utan nödvändiga hygienmöjligheter. En annan aspekt är att förhärdade brottslingar som begått allvarliga brott kan blandas med minderåriga. Det kan också ta mycket lång tid innan någon av fångarna ställs inför domstol, och risken att dö i fängelset på grund av sanitära problem eller vanvård är stor.

Flera mänskliga rättighetsgrupper har i år beskrivit situationen i fängelset som ofattbar.

– Fängelset är ett helvete. Många måste sova stående eller på bara några stuvbitar. Det är över huvud taget skrämmande att se vad som händer på de överfulla fängelserna i Haiti. De behandlas inte som människor, säger Jean-Claude Bajeux, chef för den ekumeniska centret för mänskliga rättigheter.

I samband med jordbävningskatastrofen 12 januari 2010 förstördes många fängelser och cirka 4.000 fångar flydde. Rymningen betecknas för övrigt som en av de största rymningarna från fängelser i modern tid. Sedan dess har Minustah, vilket är namnet på FN:s freds- och stabilseringsstyrka på Haiti, gripit några hundra av fångarna som flydde i januari.

I en internationell rapport från analysföretaget Rand beskrivs förbättringar av säkerhets- och rättsläget som nycklarna för att skapa ett bättre fungerande Haiti. Som det nu är klarar inte domstolarna sitt ansvar. Lagar och procedurer följs inte. Nya lagar införs inte och korruptionen grasserar. Rand konstaterar torrt att Haiti ”saknar ett igenkännbart rättssystem”.

Haitiexperten Mats Lundahl, som gjort flera internationella rapporter om Haitis ekonomiska utveckling, anser att situationen för civilrättsliga tvister är minst lika illa för nationens utveckling.

– Detta är viktigt om man vill få i gång ekonomin igen. Vilken företagare vill till exempel satsa pengar i något om företaget hamnar i konflikt och det inte finns någonstans att lösa ekonomiska tvister, säger Mats Lundhal, professor i utvecklingsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Situationen på Haiti är forfarande 10 månader efter jordbävningen kritisk. Av de närmare 40 miljarder kronor som olika nationella givare gett löfte om har mycket lite betalats ut. Cirka 1,3 miljoner haitier bor fortfarande i tältläger, och många bedömare tror också att dessa tältläger kommer att bestå flera år framöver. Landet ska inom kort gå till val, 28 november.

– Det finns möjligheter men just nu är det frustrerande att se att de inte ens fått bulldozers och grävskopor på plats och att bara cirka 2 procent av all bråte från jordbävningen ska ha rensats bort. När inte vägar, vatten, elektricitet eller telefonnät fungerar är det svårt att få företag att satsa på landet, säger Mats Lundahl.

I sina tidigare ekonomiska utvecklingsrapporter om landet så har han beskrivit textilindustrin som en möjlig motor i Haitis framtida ekonomi.

– Ja, det är riktigt. Haiti har en tullbefriad exportkvot till USA som nationen skulle kunna utnyttja. Här finns det möjligheter, säger Mats Lundahl.

Att landets till största del arbetslösa befolkning efterlyser jobb har bland annat hjälporganisationen Oxfam lyft fram i olika undersökningar.

Analysföretaget Rand har i sin tur framfört förslag om att släppa in fler haitier till USA. I deras rapport beskrivs hur tidigare exilhaitier, tack vare att de sänder hem pengar, står för mer än 30 procent av den totala ekonomin i Haiti.