Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Här är frågorna som är viktigast för USA

Barack Obama har en mängd tunga frågor att ta itu med de närmaste fyra åren. DN:s korrespondent Michael Winiarski listar de fem svåraste utmaningarna.

1. Den finansiella ”avgrunden”
Redan vid årsskiftet hotas USA av en akut budgetkris. Då slår nämligen ”the fiscal cliff” till, alltså den tidsgräns som kongressen införde på sig själv 2011. Om kongressen inte före nyår har enats om en långsiktig balansering av den federala budgeten, som nu dras med underskott på över 1 000 miljarder dollar, så inträffar flera saker automatiskt: drastiska nedskärningar av budgeten och kraftiga skattehöjningar.

Beslutet konstruerades så att det skulle pressa kongressen att spara på utgifter och hitta ökade intäkter. ”Avgrunden” skulle vara lika förhatlig för båda partierna: för demokrater kraftiga nedskärningar av Medicare (ett offentligt sjukvårdssystem för handikappade och personer över 65 år), och för republikaner en jättebesparing på försvaret.

Om ”avgrunden” inträffar förstärks budgeten kraftigt, men följden skulle kunna bli att USA dras ner i en ny recession.

2. Sysselsättningen
Arbetslösheten är den effekt av den ekonomiska nedgången som mest direkt har berört många amerikaner. Den toppade på över 10 procent 2009, men har sedan dess gått ner till 7,9 procent. Omkring 5 miljoner jobb har skapats under de tre senaste åren, men det krävs en snabbare ökning av nya jobb – minst 200 000 i månaden – för att sysselsättningen ska hålla jämna steg med befolkningstillväxten.
23 miljoner amerikaner beräknas vara utan arbete eller undersysselsatta.
Det finns inga mirakelmediciner för att komma ur denna kroniska arbetslöshet. Republikanerna tror att den rätta vägen är sänkt företagsbeskattning, minskning av inkomstskatterna och färre regleringar för företagen. Demokraterna är också för sänkta skatter, för låg- och medelinkomsttagare, och samtidigt offentliga investeringar i infrastruktur och utbildning.

3. Iran
I det amerikanska säkerhetsetablissemanget är man övertygad om att Iran strävar efter att skaffa sig kärnvapenförmåga och att det inte är acceptabelt. För USA är målet att få Iran att ge upp dessa planer; medlet är att sätta maximalt tryck på regimen i Teheran genom kraftfulla ekonomiska sanktioner.

Ytterst finns alternativet ”alla möjligheter hålls öppna”, i klartext en militär insats mot Irans nukleära anläggningar.

I Washington finns två synsätt på var gränsen går. Det ena går ut på att Iran inte ska tillåtas skaffa sig kapacitet att bygga en atombomb (det är Israels ”röda linje”, och Romney har lutat åt den).

Det andra sätter gränsen vid att tillverka själva bomben (det är Obamas linje). Men Iran tycks inte vackla under sanktionerna, och Israel kanske angriper Iran på egen hand. Det ställer USA:s president inför ett svårt dilemma.

4. Sjukvårdsförsäkringen
Barack Obamas sjukförsäkringsreform antogs 2010, utan att några republikaner i kongressen röstade för. Drygt 30 miljoner tidigare oförsäkrade amerikaner har nu fått skydd, och hela ”Obamacare”-reformen träder i kraft under de kommande två åren, om inte en ny president i Vita huset sätter stopp. Men lagen är ändå inte allmänt populär.

Romney har bedyrat att han kommer att upphäva lagen så snart han tillträder som president. Hans dilemma är att Obamacare innehåller populära bestämmelser, främst att försäkringsbolag inte längre tillåts att förvägra sjuka ersättning på grund av ”tidigare förhållanden”, för att de har varit sjuka tidigare.

Dessutom är regeln om att alla måste köpa en försäkring från början en konservativ idé som fanns i den reform som Romney själv införde i Massachusetts under hans tid som guvernör där.

5. Terrorismen
När George W Bush inledde ”kriget mot terrorismen” efter den 11 september 2001 hade al-Qaida baser i stort sett endast i Afghanistan och några andra länder i Mellanöstern. Med USA:s krig i Irak expanderade slagfältet, och tusentals nya radikala islamister rekryterades till det heliga kriget.

Obama ville stoppa denna utveckling med att vända sig direkt till den muslimska världen, och förklarade att krigen i Irak och Afghanistan skulle avslutas. Samtidigt trappade CIA upp de hemliga operationerna och drönarattackerna med riktade mord på terroristledare i Afghanistan, Pakistan och Jemen.

En stor del av al-Qaidas ledning, inklusive Usama bin Ladin, har dödats, och terrornätverkets förmåga att genomföra en stor samordnad attack som 2001 anses ha reducerats. Däremot har den islamiska extremismen lyckats utnyttja det kaos i Nordafrika och Jemen som uppstått i kölvattnet på den arabiska våren.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.