Chisinau .
Invånarna i Moldavien gick på onsdagen till val för att utse ett nytt parlament. Kampen står mellan de styrande proryska kommunisterna och liberala partier som eftersträvar bättre relationer till västvärlden.
Ledaren för Moldaviens Kommunistparti Vladimir Voronin varnade oppositionen för att återigen protestera när Europas fattigaste land gick till val — för andra gången på fyra månader.
Det nya parlamentet ska välja Moldaviens nästa president, vilket förhoppningsvis innebär att det blir ett slut på de häftiga protester som uppstod sedan Kommunistpartiet utropade sin seger efter valet i april.
- Jag tror inte att det finns krafter som är redo för att organisera sådana protester igen. Moldavien kan inte tillåta det en andra gång, sade den kritiserade partiledaren Voronin när han röstade.
Onsdagens val kommer att påverka hur Moldavien — en före detta Sovjetrepublik med 4,3 miljoner invånare som är inkilad mellan Rumänien och Ukraina — hanterar sin politiska ställning mellan Ryssland och EU.
Opinionsundersökningar visar att Voronins kommunistparti kommer att få flest röster, men inte 61 av de 101 mandat som krävs för att partiet fullt ut ska kunna kontrollera det kommande presidentvalet.
Förutom kommunisterna finns det fyra oppositionspartier som förväntas kunna komma över fem procents-gränsen för att ta sig in i parlamentet.
En stark röstvärvarkandidat är Demokratiska partiet, ett mittenparti som fick ny kraft då den västorienterade intellektuelle Marian Lupu hoppade av från Kommunistpartiet och blev demokraternas ledare så sent som i juli. Liberala partiet är det starkaste borgerliga partiet.
Voronin har öppnat för att bilda koalition med oppositionspartierna, efter det att han tidigare anklagat dem för att vilja utföra en kupp.
- Jag hoppas att vi efter det här valet kan lämna krisen bakom oss och arbeta för att bekämpa den ekonomiska krisen. Vi kan inte ha val hela tiden, sade han.
Efter förra valet i april försökte kommunisten Voronin förgäves få parlamentet att välja Zinaida Greceanii som sin efterträdare, eftersom han själv inte kan omväljas som president. De borgerliga partierna anklagade kommunistpartiet för att ha stulit röster i valet och bojkottade omröstningen. Efter våldsamma protester tvingades till slut Voronin utlysa nyval.