Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Hård kritik mot tysk koalition

Det tyska koalitionsavtalet stöter på hård kritik från alla hålla och kanter – från oppositionen, från tidningarnas ledarskribenter och från näringslivet. Avgörande bir dock vad de socialdemokratiska medlemmarna säger.

Att Vänstern och De gröna skulle vara kritiska mot vad de stora partierna Kristdemokraterna (CDU) och Socialdemokraterna (SPD) kommit överens om var förstås väntat. De Gröna menar att energiomställningen bromsas och Vänstern räknar med att SPD-medlemmarna säger nej till avtalet i den omröstning som nu följer.

Avtalet på 185 sidor blev klart i går efter fem veckors förhandlingar.

Kritiken kommer inte bara från oppositionen. Ledarskribenterna i de två tongivande rikstidningarna Süddeutsche Zetiung och Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) har inte heller mycket till övers för fördraget.

Vänsterliberala Süddeutsche Zeitung skriver att avtalet är tjockt, utan att vara starkt och saknar reformer inom äldreomsorgen och skattepolitiken samt hade önskat att den nya regeringen skulle dra konsekvenser av NSA-skandalen. Det hindrar inte att tidningen välkomnar den lagstadgade minimilönen, möjligheterna till dubbelt medborgarskap för de som är födda av utländska föräldrar och beskedet att de som jobbat i 45 år kan gå i pension redan vid 63 års ålder.

Konservativa FAZ kallar avtalet för "den stora gröten" och skriver att här har alla deltagande partier fått blanda i sina favoritingredienser. I slutklämmen skriver FAZ att en grund till både hopp och förtvivlan är att flertalet av politikerna i koalitionen egentligen "vet bättre".

Affärstidningen Handelsblatt vidarebefordrar den omfattande kritiken från näringslivet och ekonomerna under rubriken "Operation stillestånd".

Kritiken gäller bland annat pensionsbesluten som inte bara omfattar de som jobbat sedan tonåren utan även kvinnor som fött barn före 1992 och nu får de extra pensionspoäng som mödrar som fött barn efter 1992 får för att de var hemma med barnen under de första åren. Gåvorna kostar åtskilliga miljarder som enligt kritikerna dessutom inte är finansierade och som därmed drabbar de yngre.

Michael Hüther, chef för näringslivsinstitutet IW i Köln, säger att avtalet innehåller motstridiga och kontraproduktiva åtgärder och att koalitionen förlorat sig i det småskurna istället för att tackla de stora frågorna som energiomställningen och den demografiska förändringen. Tyskland har Europas äldsta befolkning.

De som har avgörandet i sina händer är dock de 473 000 SPD-medlemmarna som före den 12 december ska rösta ja eller nej till fördraget. Partiledningen är i dessa dagar ute i landet för att propagera för ett ja. Ett nej skulle inte bara sannolikt betyda att Tyskland går mot ett nyval, det blir också svårt för den sittande partiledningen att stanna på sina poster.

När avtalet presenterades i går sade S-ordföranden Sigmar Gabriel att han var övertygad om att medlemmarna skulle rösta ja.

– Jag känner mitt parti, sade Gabriel.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.