Inte sedan bombdådet i Oklahoma 1995, utfört av en högerextremist, har debatten efteråt fokuserat lika mycket på risken att extrema politiska uppfattningar kan alstra brutalt våld.
Den attackerade politikern Gabrielle Giffords var demokrat, men företrädare för båda de stora amerikanska partierna enas nu i fördömanden och manar till att besinna den politiska retoriken. Det republikanskt dominerade representanthuset har ställt in allt lagstiftningsarbete den kommande veckan.
Den första att vädra oron för det hårdnande politiska klimatet var Clarence Dupnik, polischefen i Pima County där Tucson ligger. Dupnik sade kort efter attentatet att det inte är ovanligt att officiella tjänstemän, inklusive han själv, utsätts för hot. Han tillade:
– Det är det som är det sorgliga med vad som händer i Amerika. Snart hittar vi inga vettiga, hyggliga människor som är redo att göra tjänst i det offentliga.
På lördagskvällen svensk tid hade ett 40-tal människor samlats utanför Gabrielle Giffords kontor i centrala Tucson för att visa sin avsky mot politiskt våld. ”Hatiskt tal = mord” stod det på ett plakat. Bilister tutade för att visa stöd, och under kakofonin av bilsignaler hördes det rytmiska ljudet från Ilene Thompsons trumma.
– Det här är mitt lilla sätt att visa att vi måste tänka till om de verkliga konsekvenserna av hat, sade hon till New York Times.
En annan kvinna på plats, Brenda Tyler, sade till tidningen att platsen framför Giffords kontor en vanlig lördag brukar vara full med aktivister från Tea Partyrörelsen, det republikanska partiets nya stridbara högerfalang.
– Jag har sett skyltar här med texter som ”Det är dags att ladda om” och ”Förr eller senare är du borta”, berättade Tyler.
Men republikanernas främsta företrädare, talmannen John Boehner, var snabb med att fördöma dådet:
”En attack på en som tjänar (landet) är en attack på alla som tjänar”, sade han i ett uttalande. ”Våld och hot om våld mot offentliga tjänstemän har ingen plats i vårt samhälle”
Från demokratiskt håll har det pekats finger åt framför allt Tea Party-aktivisterna, som anklagas för att använda ett alltför giftigt språkbruk. En av rörelsens grundare, Judson Phillips, skriver på sin webbsajt enligt New York Times att det ”inte längre spelar någon roll” att Gabrielle Giffords är liberal, för ”ingen ska bli offer för våld på grund av sina politiska åsikter”.
Gabrielle Giffords är den första judinna som valts in i representanthuset från Arizona. Ledarna för det nationella judiska demokratiska rådet sade följande i ett uttalande: ”Det är rimligt att säga – i dagens politiska klimat, och givet dagens politiska retorik – att många har bidragit till att bygga upp den nivå av bitterhet i den politiska debatten som säkert har bidragit till den atmosfär som genomsyrar den här händelsen.”
För politikerna själva är den svåra frågan hur frågan hur hotet om våld ska kunna bemötas utan att inskränka öppenheten gentemot väljarna alltför mycket.
Kongressledamöter och lokala politiker har de senaste åren blivit alltmer uppmärksamma på risken för att hetsig retorik kan eskalera till våld, men hur ska de hantera frågan utan att vare sig ignorera hetsporrarna eller uppmuntra dem? frågar sig politiksajten Politico.
– Vi kan bli nedskjutna i vårt eget distrikt, men vi kan också bli skjutna när vi promenerar över till (kongressbyggnaden) Capitolium, säger demokratiska kongressledamoten Maxine Waters till Politico.
– Det finns uppenbarligen många emotionellt störda personer därute. Vi vet inte när någon av dem kommer att gå fram till oss och skjuta. Vi är sårbara, och det finns egentligen inget sätt att skydda oss.
Politiskt våld har alltid förekommit i USA. Under 1960-talets konfrontatoriska politiska klimat sköts presidenten John F Kennedy ihjäl, liksom dennes bror Robert Kennedy, som kandiderade till presidentposten, och människorättsaktivisten Martin Luther King.
Det blodigaste politiska dådet ägde rum i Oklahoma City 1995, när en högerextremist sprängde en offentlig byggnad och 168 människor dödades. En annan extremist på högerkanten bombhotade hundratals människor under OS i Atlanta 1996.
Flera sittande kongressledamöter har skjutits ihjäl genom decennierna, bland dem Louisianasenatorn Huey Long 1935. För tolv år sedan stormade en beväpnad attentatsman in i kongressen mot republikanen Tom DeLays kontor men blev övermannad. Två polismän dödades.
Det är inte klarlagt exakt vilka motiv som ligger bakom 22-åringens attack i Tucson. Men ”det är svårt att tänka sig att han inte åtminstone delvis influerats av en debatt som ofta tycks blanda ihop filosofisk oenighet med något slags politisk harmageddon”, skriver Matt Bai i New York Times.
Efter amerikanska attentat med skjutvapen ifrågasätter européer ofta de liberala amerikanska vapenlagarna. Ännu tycks dock den frågan lysa med sin frånvaro i den amerikanska diskussionen.