Gao Shiyou har kommit från Kinas inland till huvudstaden för att kräva upprättelse hos landets klagomålsmyndighet. Tillsammans med 4.000 andra som är ute i samma ärende har han bott i ett kvarter i södra Peking som nu ska utplånas.
-Vi måste leva som tiggare på gatorna i fortsättningen. Vi har ingen annanstans att ta vägen, säger en man som lösgör sig ur klungan av dessa invånare, som med tjocka buntar av papper under armarna försöker dra uppmärksamhet till just sitt fall.
Tidsfristen var satt till klockan tolv på onsdagen. Då skulle området vara utrymt för att ge plats åt maskinerna som skulle jämna de enkla tegelhusen med marken och utföra den upprensning före den känsliga partikongressen, som enligt människorättsorganisationer varit planen med tidpunkten för rivningen.
Men klockan två på eftermiddagen går folk fortfarande in och ut ur sina tillfälliga bostäder där de sover mellan tio och tjugo stycken på bastmattor på hårda golv.
Där finns Wang Zixing som i fem år kommit till Peking för att klaga på korruptionen i sin by i Sichuanprovinsen. Han säger att ledarna i byn kräver svarta pengar för allt.
De pungslår bönderna på skatt och skolavgifter, trots att det enligt lag är förbjudet. Hittills har varje besök vid klagomålsmyndigheten i Peking slutat med att hans ärende gått i retur till ledarna i byn, som kunnat fortsätta verksamheten.
Där står Li Zhiwan med bilder i handen på huset som revs mot hennes vilja. Där står också Lin och skriker. Sen gråter hon. Hennes son blev misshandlad av den lokala maffian och hon visar förfärliga bilder av brutna armar och ben.
Feng är arg. Hennes son blev brutalt slagen av polisen där hon bor. Men chansen att någon skulle lyssna på henne och ge henne rätt är bara någon promille.
Nästan alla ärenden nonchaleras. Desto vanligare är att de som kommer med begäran om att rättvisa skipas grips av tjänstemän från hemorten, som skickats efter dem till Peking. Därefter sätts de på tåget hem igen.
Efter fem minuter har ett tjugotal människor samlats i en klunga. De trycker buntar av papper mot mig (bevis och klagomål) i förhoppningen att om bara deras fall får utländsk uppmärksamhet så blir kinesiska ledare förlägna och då kan kanske saken få en lösning.
Gao Shiyou i blå keps har kommit av den troligen vanligaste anledningen av alla: de lokala myndigheterna tog jorden från honom.
Han hade brukat den länge, men en dag låg den i vägen för ett byggprojekt och då fick han inte den ersättning som han borde ha fått, säger han.
Gao har bott för tre kronor natten på golvet i ett av husen i kvarteret som ska rivas. Andra betalar fem yuan per natt till de Pekingbor som haft husen som extra inkomstkälla.
Enligt myndigheterna är rivningen nödvändig för att ge plats åt nya vägar framför Pekings södra järnvägsstation, som håller på att byggas ut.
Många kvarter har redan rivits i den kinesiska huvudstaden inför OS nästa sommar. Traditionella hus med gårdar försvinner och skyskrapor i glas och stål växer upp, men få kvarter har lika stor politisk betydelse som Fengtaidistriktet.
Tidpunkten, menar kritiker, är vald för att skingra orosstiftare före partikongressen, som börjar i mitten av oktober, och för att allt ska stå klart i god till OS.
-De som lämnar in skrivelserna tillhör Kinas mest sårbara medborgare, och de har rätt till tak över huvudet när de jagar sina juridiska rättigheter, säger Sophie Richardson vid Human Rights Watch i ett uttalande.
-Förstörelsen av bosättningen i Fengtai är inte bara en oförrätt utan även en förolämpning.