Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Henning Mankell: Israel bör dras inför internationell domstol

Ingen av de svenska deltagare i Gazakonvojen som hittills uttalat sig efter Israels räd har sett till några vapen.

Liksom Henning Mankell tidigare vittnat om såg inte heller Ulf Carmesund, internationell sekreterare för den kristna socialdemokratiska Broderskapsrörelsen, några vapen på den båt där han befann sig. Det sade Carmesund när han landade på Arlanda på onsdagen.

Han bevittnade hur israeliska soldater på internationellt vatten slogs med fartygets kapten när denne försökte ta fartygsratten.

Om den omtvistade turkiska organisationen IHH, som finansierade skeppet Mavi Marmara där de nio aktivisterna dödades, säger Carmesund att den vad han vet är en hjälporganisation.

På frågan om aktionen delvis kapats av våldsverkare svarar han:

– Även turkar kan vara medmänskliga.

Carmesund vet dock inte om det fanns vapen ombord på ”Mavi Marmara” eller vad som hände där:

– Jag var inte med där.

Peter Weiderud, Broderskapsrörelsens ordförande, var vid presskonferensen märkbart lättad över att Carmesund kommit hem.

Weiderud sade att målet med aktionen hade uppnåtts i och med att Egypten brutit sin blockad av Gaza.

– Men priset var oerhört högt.

Carmesund beskrev hur maskerade soldater långt ut på internationellt vatten bordade fartyget han befann sig på och hur passagerarna med ickevåldsmetoder förgäves försökte skydda styrhytten, kaptenen och maskinrummet. Soldaterna var mycket bestämda.

– Men förutom att de knackade ned kaptenen förekom det inget övervåld.

Han liknade den kraftiga militära operationen vid piratverksamhet.

Alla passagerare var enligt Carmesund överens om att inte ha några vapen.

– Men det är klart att folk blir skitförbannade och vrålar när någon bordar.

Carmesund blev deporterad från Israel och utgår från att han får svårt att komma tillbaka dit.

Om fartygen kommit fram till Gaza tror han att de skulle ha välkomnats med öppna armar. Att de blev stoppade av Israel var förstås en möjlighet.

– Men jag trodde inte alls att det skulle bli något sånt här.

Om aktionen hade lyckats och blockaden brutits, hade området kunnat bli ”ett Singapore”, tror Carmesund – med andra ord ett blomstrande handelsnav.

Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan, som även han var med vid presskonferensen på Arlanda, tycker inte att det är problematiskt att en företrädare för hans parti deltog i aktionen, trots det våld som utbröt. Desto viktigare att försöka lindra nöden i Gaza. Baylan hoppas dock att det kommer att kunna utredas vad som faktiskt hände.

Carmesund kunde inte säga något om de andra svenskarna eftersom de blev separerade. På samma fartyg som han själv fanns Henry Ascher, Amil Sansour och Kimberley Soto Aguayo.

Även författaren Henning Mankell berättade på onsdagseftermiddagen mer för medierna om upplevelserna ombord på fartyget ”Sofia”. Han såg med egna ögon hur en man sköts med gummikulor på fartyget.

– De beslagtog våra telefoner och vi fick inte prata med varandra. Redan då visste vi att Israel bröt mot alla konventioner, säger Mankell.

– Det kom en soldat och sade ”Vi har hittat vapen ombord” och så höll han upp min rakhyvel.

Mankell anser att Israel gjort sig skyldigt till sjöröveri och ser ”inte ett uns” skillnad mellan det israeliska agerandet och somaliska piraters. Han anser också att Israel kidnappat 700 människor.

– Israel har målat in sig i ett hörn, Israel har aldrig varit så fördömt, säger Mankell och tillägger:

– I och med den här händelsen har världen förändrats.

Henning Mankell anser också att Israel bör dras inför internationell domstol.

Henning Mankell hade vakten ombord på ”Sofia” när han insåg att israelerna hade slagit till mot konvojens största fartyg.

– Klockan 05.35 insåg jag att det var vår tur.

– Då kom en korvett som började cirkla runt vår båt och dessutom tre stora svarta gummibåtar.

Vilka risker hade ni planerat för?

– Det hade varit rimligare om de mött oss vid territorialvattnets gräns, men inte ett angrepp på öppet vatten.

Vilka möjligheter hade ni till motstånd?

– Inga, då hade vi behövt en oerhörd massa vapen.

– Vi hade behövt en krigsmakt.

Men finns ju vapen bland er, knivar och påkar?

– Även på ett fartyg lagas det mat och det finns köksknivar, och om någon börjar slå på dig så kan det hända att du skyddar dig. Det är så vitt jag vet något som i alla situationer är lovligt.

– Ska du slåss mot högt tränade, ursinnigt starkt rustade soldater som illegalt tar sig ombord på ditt fartyg utan någon rätt? Har du då inte rätt att försvara dig?

Skulle ni göra om aktionen med en indirekt risk att fler dödas?

– Det är jag övertygad om, och vad ska israelerna göra om vi kommer med 100 fartyg nästa år?

Mankell blev av med alla sina tillhörigheter under händelsen i Israel.

– Dom tog min plånbok med pengar och kreditkort, min mobil och min musikanläggning. Till och med mina strumpor.

– Dom israeliska soldaterna är tjuvar, säger han.

Han sattes i fängelse men fick aldrig alternativen deportering eller rättegång.

– Jag tror att jag är en sådan som är otrevlig för dom att ha, och därför ville dom ha bort mig så fort som möjligt.

Författaren tänker nu skriva om sina upplevelser. Han och hans medhjälpare har arrangerat så att han på lördag medverkar i en rad tidningar i minst åtta länder med en berättelse i jagform.

Han antyder också för TT att det finns mer material att publicera, bland annat bildmaterial.

– När alla är ute ur landet finns det annat som vi kommer att offentliggöra.



Hur ser du på Israels aktion mot Gazakonvojen? Hur ser du på initiativet att bryta Israels blockad? Till diskussionen om Gazakonvojen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.