Föräldrar kan bli mer än galna av vårdnadstvister. Kanske har världens mest omtalade organisation fötts ur desperation och kampen om ett barn. Det här är historien om Wikileaks.
Trots att Wikileaks är världens mest just nu omtalade organisation är mycket höljt i dunkel. Men organisationen och dess metoder kan härstammar från en vårdnadstvist på 1990-talet.
Grundaren Julian Assange ville ha vårdnaden om sin son, men myndigheterna sade nej. I Australien, precis som i många andra länder, råder sekress kring sociala ärenden. För att få reda på mer startade Assange, tillsammans med sin mor, en organisation som uppmanade socialarbetare att läcka uppgifter. Taktiken och metoderna påminner om Wikileaks och Assange har berättat att han fick information från socialarbetare inom myndigheten om vårdnadstvisten med mamman.
Den 6 december 2006 grundades Wikileaks. Organisationen säger sig leva på donationer och Assange har själv sagt att han inte tar ut någon lön.
Wikileaks har en handfull trogna medarbetare och hundratals volontärer runt om i världen. Man har också hjälp av jurister och sidan drivs av The Sunshine Press som ett stort antal människoaktivister och journalister står bakom.
Skapelsen är minst sagt ett barn av vår tid. Inga gränser hindrar, inget högkvarter finns och när myndigheter eller företag försöker stoppa sajten dyker den bara upp på en server någon annanstans i världen. Omkring 100 försök att på juridisk väg stoppa sajten har hittills misslyckats.
En av de första personerna som fick sina handlingar blottade var Kenyas förre president Daniel arap Moi. Avslöjandet kom 2007. Dokument skvallrade om flera mord på oppositionspolitiker, oförklarliga försvinnanden, och penningtvätt. Amnesty International uppmärksammade den för många då okända organisationen och gav den sitt mediepris.
Metoderna är enkla och kostnadseffektiva. Den som vill förmedla hemligstämplad eller annan kontroversiell information gör det genom en krypterad sida. Därefter granskar journalister och redaktörer dokumentens trovärdighet. Kritiker hävdar att det här är Wikileaks större brist - en mindre krets personer kan välja fel fakta eller förmedla falsk information. Men hittills har uppgifterna från det 100-talet läckor som spridits stämt och ibland bekräftats källor inom regeringar och myndigheter.
– Ingen av våra källor har, så vitt vi vet, avslöjats, och vi har heller inte blivit tvungna att ta bort dokument, sade Julian Assange förra året till danska nättidningen Harddisken.
Det stora genombrottet för Wikileaks kom i april i år. Då spreds videon Collateral murder från Irak. Den visar hur amerikanska soldater skjuter från Apachehelikopter på flyende människor. Soldaterna är upphetsade, de skrattar och skriker samtidig som kulorna träffar de civila på marken. Minst 12 personer dör i attacken, två av dem är journalister från Reuters.
Sedan har läckaget fortsatt och i dag är det ingen politiker eller annan makthavare som inte känner till Wikileaks.
Nästa stora läcka ska komma i januari 2011. Assange har sagt att uppgifterna kan "bringa en bank eller två på fall". Spekulationer talar om att Bank of America är måltavlan. Aktien sjönk över tre procent sedan uppgiften kom ut.
Oavsett vad man tycker om Assanges baby är Wikileaks en ny makthavare.