Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Historiskt fredsavtal undertecknat i Colombia

Colombias president Juan Manuel Santos och Farcgerillans ledare Timoleon Jimenez skakar hand.
Colombias president Juan Manuel Santos och Farcgerillans ledare Timoleon Jimenez skakar hand. Foto: Luis Acosta/AFP

Efter 52 år av krig undertecknade Farcgerillan och Colombias regering på måndagskvällen ett historiskt fredsavtal. 27 av världens utrikesministrar, däribland Margot Wallström, var på plats vid ceremonin i Cartagena, en stad invid Karibiska sjön i Norra Colombia.

På torget Plaza de la Aduana i Gamla stan hade vitklädda människor tänt ett hav att stearinljus för att symbolisera freden inför undertecknandet.

– Vi är här för att hedra offren som kriget skördat, men också för att fira den efterlängtade freden, säger Monica Valdes till DN.

Hon är en av flera tusen colombianer som rest till Cartagena för att vara med om den historiska handskakningen mellan Colombias president Juan Manuel Santos och Farcs ledare Timoleón Jiménez. På torget dansade vitklädda artister från en dansskola i Cartagena mellan stearinljusen på marken.

– Detta är en akt av kärlek för Colombia, säger Monica Valdes.

”Vår feministiska utrikespolitik syftar till att säkerställa att kvinnor och män har samma makt att bestämma över samhället och sina egna liv”, skriver Sveriges utrikesminister Margot Wallström i en debattartikel som publicerades i en av Colombias största dagstidningar.

En både lång och knölig väg fram till ett efterlevt fredsavtal återstår innan de uppsatta målen är uppnådda, medger hon på plats i staden som förhoppningsvis hädanefter kommer att förknippas med fred i det sydamerikanska landet.

– Det finns så många hinder på vägen till en implementering, säger Wallström.

I en tweet skriver hon: ”En historisk dag inte bara för Colombia, utan för hela världen. Fredsavtalet har undertecknats.”

Den penna som presidenten och Farcledaren använde vid själva undertecknandet var gjord av en kula, obrukbar för något annat än att skriva. Dignitärerna på plats var klädda i vitt, fredens färg, liksom många av människorna som deltog i högtiden.

Ända sedan 1964 har Farcgerillan stridit mot den colombianska staten som gerillan anklagar för att aldrig ha brytt sig om befolkningen på landsbygden. Gerillan har strävat efter en revolution som skulle göra landet mer jämlikt, men i stället har konflikten gjort att landsbygden blivit landets farligaste område att vistas på. Kriget har skördat över en kvartsmiljon dödsoffer och mer än sex miljoner internflyktingar.

Det historiska fredsavtalet har förhandlats fram under fyra år på Kuba mellan regeringen och Farcledningen. Avtalet är på 279 sidor och anses vara världens mest moderna och omfattande fredsavtal.

Ett av få länder som tillåtits påverka fredsavtalet är Sverige som genom den svenska ambassaden i Bogotá arbetat för att avtalet ska bli mer jämställt. Sveriges regering kommer under en femårsperiod satsa 950 miljoner kronor på att freden ska bli jämställd mellan könen.

Det ovanliga med fredsavtalet i Colombia är att avtalet kommer att följas av en folkomröstning på söndag då befolkningen ges chansen att rösta för eller emot. För några veckor sedan var opinionen mot fredsavtalet stark eftersom många anser att avtalet ger gerillaledarna alltför låga straff, men allt eftersom undertecknandet av avtalet närmat sig har många svängt i frågan. President Santos lockar ja-röster genom att lova att tillväxten kommer att öka mellan två och tre procent om Colombia får fred efter 52 år av beväpnad konflikt.

Men även om ja-sidan leder i opinionsundersökningarna finns det många utmaningar som kvarstår för Colombia. Fredsavtalet ger Farc rätten till att omvandlas till ett politiskt parti, vilket sprider skräck bland godsägarna på landsbygden. De fasar att en del av Farcs medlemmar kommer att fortsätta med den lukrativa kokainproduktionen och använda pengarna till att köpa röster i framtida lokala val.

– I Colombia är politik pengar. Om Farc fortsätter att styra över kokahandeln kan de lätt vinna borgmästarposter, säger Carlos Florez, ledamot i stadsdelsförvaltningen i huvudstaden Bogotá, till DN.

Han är medlem i högerpartiet Centro Democrático som propagerar för ett nej till fredsavtalet.

– Tänk dig själv om gamla Farcledare tar över hela kommuner på landsbygden. Det kan bli en katastrof, säger Carlos Florez.

En annan utmaning för Colombia blir att se till att de 7.000 soldater i Farcs armé kan ta plats i samhället och få jobb.

För tio år sedan avväpnades högerpartiernas paramilitära styrkor och flera medlemmar har hittat tillbaka till normala liv, men många har också fallit tillbaka och ingår i dag i beväpnade grupper som försöker styra kokainproduktionen på landsbygden.

Regeringen är medveten om riskerna och har därför tillsammans med FN utarbetat ett omfattande program som kommer att avväpna gerillamedlemmarna och få dem att ingå i samhället igen.

Sent på måndagskvällen beslutade EU att ta bort Farcgerillan från unionens terrorlista, vilket också innebär ett upphävande av EU-sanktioner mot Farc, enligt AFP.

Fakta. Inbördeskriget

De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet. Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, har dött i konflikten sedan 1959.

Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna.

Fakta. Avtalet

Fredsavtalet består av sex delar som tar upp böndernas rätt till mark, politiska rättigheter åt Farc, ersättning åt flyktingar och hur gerillan ska avväpnas.

Avtalet är också tydligt när det gäller att gerillan måste upphöra med att ta skatt av bönder som odlar kokablad som används för att framställa kokain. Farc står för Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia, vilket betyder Colombias revolutionära styrkor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.